Dagbok

Vi har haft några tuffa dagar. Truls blev mycket sämre i måndags och jag bestämde mig för att ringa till hjärtspecialisten i Helsingborg, Torkel Falk. Fick en tid på tisdagen och när vi åkte upp så rann tårarna i en tätt ström ned för kinderna. Torkel konstaterade att Truls hade en dubbelsidig hjärtsvikt men han trodde dock att det skulle gå att rädda honom. De röntgade honom, kollade hjärtat med ultraljud och tog blodprov för att kolla njurarna skick. Truls fick sedan vätskedrivande intravenöst för att bli av med all vätska som samlats i buk och i lungorna. I 3 omgångar fick han vätskedrivande och vi satt i väntrummet mellan kl 11 och 16.30. Truls var medtagen men gick ändå en liten runda då och då för att hälsa på personalen bakom receptionen eller till någon annan som ville klappa honom och då viftade han lite grann på svansen.

Jag fick honom med mig hem igen och lite medicin - hoppet fanns kvar! Tänk om vi kunde få honom frisk/kry igen!

Lite senare på kvällen ringde de ifrån sjukhuset och meddelade tillståndet för Uffes mor som var inlagd var kritiskt och hon somnade in kort därefter. Vi samlades inne på sjukhuset och tog avsked av henne. Resten av kvällen och natten var tung och många tankar snurrade i skallen. Har inte sovit många timmar i natt.

Tyvärr gjorde inte Truls det iheller. Han låg inne på golvet i vårt badrum och flåsade - där är kallt och han brukar söka sig till varmare ställen. Avskyr annars badrummet (där blir man ju duschad). Jag försökte att peta i honom medicinen vi fått och som han behövde för att bli av med vätskan men han spottade ut den trots att jag hade provat gömma den i både leverpastej, köttbullar och ost... han ville inte ens ha godsakerna utan medicin (var orolig för honom eftersom han knappt ätit något de senaste dagarna och tappat en hel del vikt).

Kl 13 idag kände jag på hans mage och upptäckte att han hade fått en "vätskefylld" påse. Ringde till vetrinären som bad mig åka in. Men i samband med det bestämde jag mig för att Truls inte skulle behöva lida mer. De senaste dagarna kändes det som om han hade gett upp... han ville inte kissa när vi var ute, han ville helst inte gå och han ville inte äta... Han satt mest i sin korg och andades tungt... verkade inte ens som om bakbenen längre ville bära honom.

Ville inte låta honom lida mer (det har varit många tuffa dagar nu där man har slitits mellan hopp och förtvivlan). Så jag valde att låta honom få somna… Truls verkade vara nöjd med beslutet och efter att jag hade ringt vetrinären så slappnade han av och lade sig ner i sin korg. Han låg och vilade i min famn i stort sätt hela vägen till Helsingborg. Väl inne i väntrummet fick han gå runt och nosa lite men satte sig ganska snart hos mig och såg trött ut. Tog upp honom i famnen och han lade sig till rätta och somnade (snarkade till emellanåt). Vaknade bara till lite grann när Torkel kom... vi pratade en stund och sedan fick Truls sin spruta. Han fick somna i min famn (16:45) och jag höll om honom länge och klappade mjukt hans mjuka päls... kändes som han fick ett fint slut trots allt.

Saknar honom så det gör ont i hjärtat! Får nästan lite panik och ångrar det jag har gjort... vill ha tillbaka min fina, glada, härliga hund! Det var en mycket speciell liten kille och jag kommer för alltid att minnas hans bus och upptåg.

Vila i frid min älskling och trogna följeslagare i nästan 9 år. Hoppas att vi ses igen!

Det samma gäller Uffes älskade mor, min svärmor och barnens farmor... hoppas att du fortsätter att hålla koll på oss, Hjördis... enormt älskad och oändligt saknad!!

dagar in & ut, står du där förväntansfull & glad.
kärlek spreds runt omkring dig.
dagen började soligt, slutade grått.
leendena slocknade. du fanns inte här
spred ingen glädje.
om jag bara hade kunnat göra något.
då hade du fortfarande funnits här, spridit glädje. skuttat omkring som du alltid gjort.
nu finns inget du längre.
du är borta, & kommer alltid att vara.
du kom som ett solsken & for som en vind.
saknar dig & kommer alltid att göra.

Lukas och Zac sörjer honom med. De har varit väldigt lugna ikväll... Uffe konstaterade att de inte har fått någon ordentlig promenad på två dagar men de har inte sagt något om det. Inte ens Zac som brukar vara den som säger till att det är dax (han har en inre klocka den hunden)!

Ta väl hand om era nära och kära... ge dem en extra tanke och kram ifrån oss!

Vi har varit hos veterinären idag med Truls. Som jag har skrivit tidigare så har han börjat att hosta när han har legat och sovit eller vilat. Har lagt handen på honom och känt att hjärtat har jobbat hårt (jämförde med Lukas där hjärtat inte har jobbat alls lika hårt när han har sovit). Tänkte att det nog var dax att få lite hjärtmedicin för hans blåsljud. Veterinären lyssnade på honom och sedan föreslog hon att vi skulle röntga honom. Plåtarna visade att hjärtat var kraftigt förstorat och i o m detta så har hans luftstrupe tryckts uppåt mot ryggen (den skall vara rak) och liknar mer en utdragen S-kurva. Det är antagligen därför han hostar. Hon såg även att han hade fått lite vätska i lungorna. Hon skrev ut Furosemid och Fortekor (vätskedrivande) och vill att vi kommer tillbaka i början på januari för att följa upp med blodprov (för att bl a kontrollera njurarna).

Trots detta sa hon att Truls, med tanke på symtombilden, lever max ett år till. Vi fick även en lapp med ett akutnr om i fall att hans symtom skulle bli värre under julhelgen och om vi behövde få hjälp med att avliva honom...

När jag sms'ade min lillasyster beskedet så svarade hon: "hans hjärta har blivit stort av all kärlek han har fått"...

Just nu ligger Truls i soffan och Lukas ligger precis bredvid honom (Lukas gjorde det som liten och har börjat att göra det igen)

Tårarna rullar sakta ned för kinden.... vad gör man när ens bästa vän är trasig?

I lördags var det dax att tävla (inofficell) agility. Både jag och Zac såg fram emot att få testa formen. Hoppklassen var en lagom svår i bästa "klass 2" anda och passade oss perfekt. Tyvärr klantade jag mig och Zac rev hinder nr 7 och sprang förbi hinder nr 8 när jag försökte göra ett framförbyte - var antaligen totalt felplacerad och slutade på en 8 plats med 10 fel. Tidsmässig hade vi hamnat på en 4:e plats. I agilityklassen, som motsvarade en klass 1, skickade jag in Zac i slalomen i alldeles för hög fart - han klarade att ta första porten men sedan missade han den andra. Vi fick 5 fel och fick ta om. Mot slutet blev Zac lite ivrig och rusade av A-et och snurrade runt som för att fråga mig vart han skulle ta vägen... i o m det så missade han hindret efter A-et och vi fick en vägran... MEN vi fixade till det och tog oss i mål. Resultatet blev 10 fel och en 10 plats... men även denna gången hade vi en bra tid (hade hamnat i topp 5) trots missarna och det kändes riktigt bra att vi inte diskade oss.

I söndag- måndags var det äntligen dax att gå kurs för Annica Aller! Som vanligt började hon med att sätta upp en lagom svår bana för att se formen på de olika ekipagen... kommer inte riktigt ihåg banan men har för mig att det gick så där (en massa missar)! Vi har gått för Annica tidigare och gillar hennes koncept (precis som Lindas). Att få förmånen att gå om en kurs innebar att kunde jag ta till mig alla små detaljer =). För många detaljer som inte fungerade fanns det ju. Men Annica påpekade, instruerade (och tjatade på mig) och allt eftersom så trillade pusselbitarna på plats. Zac och jag var ordentligt trötta i benen men ingen ville ge sig - det är ju så kul med Agility. Sista övningen igår var en hoppklassbana där allt vi övat på under "kurshelgen" ingick. Zac och jag som startade först gav allt vad muskler och tyg höll... Annica höll andan (speciellt vid slalomingången)... men vi klarade banan!!! Om jag inte minns helt fel så var vi felfria med!!! Kändes så ***** bra om jag får säga det själv! Zac följde mig som en skugga och det kändes lika skönt som roligt att köra agility! Har inte känt sån "körglädje" sedan Truls och Lukas var i toppform och då gick gick det inte hälften så fort som igår!

Annica sa åt mig att njuta av Zac - han är så bra grundtränad och har allt i sig så det är dax att plocka fram det och bara "köra". En viktig sak är att jag måste stötta honom och ta ett hinder i taget. Så fort jag börjar att stressa igenom banan så gör Zac det med och då blir det en massa fel, så klart!

Tyvärr glömde jag kamera och videokamra hemma så det blev varken foto eller film!

I måndags blev Emma 5 månader! Eftersom det nu har gått en tid sedan vi införskaffade henne så är det hög tid för en uppgradering. Den nya versionen har en förkärlek för "powernaps" medan den gamla kunde sova flera timmar medan hårddisken defragmenterades. Den nya versionen är mycket snabbare även när det gäller moterik och svarsljud/leende. Om man lägger henne i ryggläge så snurrar hon blixtsnabbt runt på mage. Dock har vi upptäckt en bugg i krypapplikationen... hon blir stående på alla fyra och "gungar" fram och tillbaka istället för att krypa. Eftersom uppgraderingen innebar en viss omställning av rutinerna för familjen Romfors så väntar vi med att reklammera krypapplikationen tillsvidare =).

I veckan som gick hade Andy piratfest på Dagis. De har haft ett "extra" tema denna terminen som egentligen började som ett

intresse ifrån barnen - pirater! De har fått göra skattkartor, leta och gräva upp gömda skatter och mycket mer. På nätterna har piraterna varit på besök på dagis och ställt till en massa bus som barnen sedan har fått ta hand om! Ett mycket uppskattat äventyr som nu avslutades med stor fest. Andy ville såklart vara utklädd och fick ta på sig en "gammal" Halloween-kostym.

Idag är det första advent och trots att det redan är stökigt hemma hos familjen Romfors så trotade vi alla naturlagar och drog fram lite saker till - julpyntet! Har dock nöjt mig med att byta gardiner och sätta fram adventsljusstakarna samt våra fina "städer" som blinkar (finns att köpa på Hornbach, Vellingeblomman m.m) Andy älskar "städerna eller byarna" och kan stå och titta på dem hur länge som helst. Speciellt den största som har en liten tågbana som sakta kör runt staden.

En av traditionerna som hör till första Advent är att ta en gruppbild till årets julkort. Eftersom jag tycker att det är kul att ha ett gruppfoto på familjen ien gång per år (i alla fall) och från år till år så får släkten stå ut! Inget undantag i år alltså. Men utmaningen i det hela är att det hela tiden blir fler familjemedlemar som skall fotograferas. Från början var det bara Truls, Lukas och Andy (baby) som fick stå modell. För några år sedan tillkom Zac och igår var det dax för Emmas debut. Övningen gav följande resultat: att få 5 individer till att sitta still, se glada ut och inte hitta på en massa dumheter = grimasera, dra av julband/tomteluvor, välta juldekorationerna eller att protestera högljut är på snudd en omöjlighet! När vi gick igenom bilderna så fick vi välja det kortet där alla såg OK ut - inte toppen men OK! Restultat kommer snart i en brevlåda eller mailbox! =)

Hoppas att ni har en mysig första advent och busar i snön, både 2 och 4-benta!

Dagarna går så fort! Snart är vi inne i decembermånad med jul och nyår samt allt som tillhör. Har börjat handla julklappar men det återstår en del. Har i alla fall konstaterat att vi kommer knappast att fira jul här! Det är "compact living" som gäller. Huset har krympt till de 85m2 som det var från början och det känns som om möblerna står ovanpå varandra. Ser fram emot när det är färdigt men det kommer ju klart att dröja.

Snart blir Emma 5-månader! Om ytterligare 2 månader börjar jag att jobba - dock bara 2 dagar/ vecka. Vart tar tiden vägen?

Just nu har jag problem med min sköldkörtel. Fick för en tid sedan reda på att jag hade en överfunktion som snabbt gick över i en underfunktion (man tog en massa blodprover på mig). Efter att ha fått läkemedel för underfunktionen så fortsatte man att följa mina värden via blodprover. Förra veckan ringde man upp mig och frågade hur det gick. Läkaren ville att jag skulle öka dosen samtidigt som han pratade om en nedtrappning på sikt? Får inte det riktigt att gå ihop, men ökade i alla fall på dosen. Nu har jag tyvärr åter igen fått tillbaka alla stress-symtom som jag haft tidigare; hjärtklappning, oro och ångest (mest p.g.a. hjärtklappningen). Har även svårt att komma ner i varv - man är ju "tillgänglig" hela tiden i o m mammaledigheten. Emma är dock fortfarande en väldigt tacksam bebis att vara hemma med. Hon sover hela nätterna (tackar vi för!!!) och hon äter med jämna mellanrum (c:a 4 timmar) - ammar ju fortfarande.

Just nu är dessutom nästan hela familjen hemma på dagarna. Uffe är sjukskriven i 2 veckor då hans händer har svullnat upp och han har fått känselbortfall i några av fingrarna. Riktigt läskigt ! Man håller i alla fall på att utreda honom och idag har han fått lämna både blod och urinprov. Hoppas att de hittar något och att det inte är allvarligt.

Truls, min lilla olyckskorp, lyckades att trampa på en gren när vi var ute och gick igår. Han skulle bara skälla på grannens hundar som stod och vrålade på andra sidan staketet (han var lös). Truls skrek till och haltade rejält efter det. Truls brukar överdriva och jag hittade inget när jag undersökte tassen. Men Truls fortsatte att halta och det slutade med att jag fick bära honom resten av rundan hem. Idag är han dock bättre så frågan är om han inte råkade sträcka en muskel? Så går det när man skall visa sig på styva linan *suck*

Andy var på simskola i måndags och fick för första gången prova att hoppa ner i den djupa bassängen. Han tyckte att det var jätteläskigt och först efter att pappa hade mutat med glass så gick han med på att prova. Nu frågar han när det är dax att gå dit igen =). För något år sedan var han livrädd för att doppa huvudet under vattnet... men det är han knappast längre. Tycker att han är mer under vattnet än över det. Emma har precis avslutat sin första termin på babysimmet men på måndag börjar nästa. Tyckte att hon var lite liten så vi går om samma "kurs" en gång till.

Nu kallar plikten... Emma är uttråkad och hundarna behöver rastas! Ha en fortsatt skön vecka!

I helgen fick Zac möjligheten att träffa en djurkommunikatör för första gången. Truls och Lukas har tidigare fått prata av sig men då var Zac förliten. Jag har ingen kontakt med den kommunikatören längre men när jag fick en inbjudan till en annan kommunikatör så kunde jag inte tacka nej. Var ju nyfiken på vad hon hade att säga om Zac. Detta kom fram:

Jag är en social hund som egentligen inte tar mycket plats. Jag vill vara med men gör inte mycket väsen av att synas utan är nöjd att vara en del av familjen. Jag har under det senaste året varut trött i kroppen och har haft svårt att hitta motivation att vara pigg och allert. Jag har behövt sova mycket och dragit mig tillbaka. Jag har känt mig yr i huvudet och haft ont över ögonen och varit ljus och ljudkänslig. Har haft svårt att bedöma avstånd. Jag tycker att det är jättekul att träffa andra hundar, busa och leka och träna men orkar inte så mycket. Mycket har blivit i näsans värld. Jag har förlitat mig till att lukta mig till. Innan tyckte jag att det var spännande att tävla och ladda upp vara mittpunkten och vild men det lever jag int eupp till nu. Jag kan nöja mig med att ligga och titta på.

Jag älskar min familj och är väldigt noga med att alla skall må bra. Jag vill gärna äta sådant som luktar gott och gärna vanlig mat så som resten av familjen äter. Jag vet att jag behöver äta mat för hundar med. Jag vet att jag är vacker och har en vacker päls. Det säger människor ofta och då sträcker jag på mig och gillar att visa upp mig . Jag gillar att de klappar. Jag gillar de flesta, har inet några särskilda favoriter. Jag kan hoppa jättehögt och är graciös. Men som sagt min avståndsbedömning är inte bra. Skulle behöva bli piggare.

Mycket att detta har jag funderat på men inte kunnat sätta fingret på. Zac har inte varit sig själv det senaste året men jag har sett det som en naturlig reaktion på vår nya familjesituation. Jag har ju inte kunnat att träna honom ordentligt sedan i vintern i fjol och eftersom Emma tar en stor del av min tid fortfarande får hundarna stå tillbaka ett tag till. Tack vare Magnus så har han i alla fall fått lite stimulans genom agilitytävlingarna under året. Djurkommunikatören jobbar med homeopatmedel och jag fick rekommenderat två preparat som jag nu provar. Det skall göra honom lite piggare och höja hans immunförsvar. Tycker redan att han är lite piggare och gladare =).

Truls och Lukas har givetvis också reagerat på vår nya familjesituation, var och en på sitt sätt.

Truls sover mycket mer än tidigare. Är lite bekymrad för honom för jag har upptäckt att han har börjat att hosta när han har sovit och reser sig upp. Vet inte om det har med blåstljudet att göra?

Lukas, rymmer så fort han får chansen - senast i förra veckan då han var borta i en timme. Hade lämnat alla 3 i trädgården i 5 minuter. Kommer ut och upptäcker att grinden står öppen. PANIK!! Skulle hämta Andy på dagis inom 10 minuter och fick hjälp av grannen. Grannen hittade Zac och Truls på tomten några hus längre ned i gatan. Båda två var mycket skamsna. Fick åka och hämta Andy för att sedan leta vidare efter Lukas. Efter en timme kom han hem själv. Grannarna i gatan bredvid körade förbi och berättade att de hade sett en brun liten hund och att de hade ringt polisen. De undrade om vi visste vems hund det var.... *suck*

Emma växer och frodas! Har börjar att ge henne smakportioner. Idag fick hon testa avokado... och lite av min havreyoghurt (efter mycket tjat ifrån den lilla damen). Hon fick även en portion gröt som hon åt med storaptit. Därefter avslutade hon med lite bröstmjölk. Ammar henne fortfarande och har märkt att hon bara blir glupskare och glupskare. Äter oftare nu! Hon sover inte lika länge åt gången i heller... som mest blir det 30 till 40 minuter åt gången. Dock sover hon fortfarande hela nätter (vaknar ibland till för att äta men somnar om lika fort igen) vilket är jätteskönt! Sist vi var på BVC vägde hon 6000 g och var 62 lång. Tyvärr har fröken varit dunderförkyld och vi har missat babysimet de senaste 2 veckorna.

Andy håller också igång! I måndags var vi på simskolan igen och han tycker att det är superkul. Dock är han fortfarande mer under ytan än ovan. Man sitter på helspänn och räknar sekunderna tills han är uppe och hämtar luft. När jag berättade för mina föräldrar om Andy så påpekade de att jag minsann också var ett "vattendjur" när jag var liten =). Mmm... har alltid älskat att simma och kommer ihåg att det var jättekul att få dyka efter ringar och annat.

Igår skrämde Andy oss rejält! Han var väldigt "snubblig" och trillade över både det ena och det andra med gråtattacker till följd. Efter middagen satt han på soffan och tittade på TV tillsammans med Uffe. Helt plötsligt glider han av soffan och påvägen ner mot golvet slår han huvudet i vårt soffbord av marmor. Andy blir jätterädd och gråter hejdlöst. Uffe försöker att trösta honom genom att hålla om honom. När han "släpper" taget om Andy upptäcker han att Andy blöder kraftigt ifrån huvudet. Det var blod överallt! Jag pratade i telefon när det hände och fick genast avsluta för att lugna ner resten av familjen. Det som såg väldigt allvarligt ut var inte så farligt. Andy hade fått ett pyttelitet jack i huvudet men det var otäckt eftersom det blödde så mycket. Vi fick dock snabbt stoppat blödningen och idag såg det jättefint ut.

Husbygget går framåt och Uffe har tagit ledigt torsdag och fredag för att riva det som är kvar av den gamla utbyggnaden. Under tiden är det "compact living" som gäller. Utrymmet i stora rummet är kraftigt begränsat och det känns som om vi har möbler överallt. Vi har tyckt att vårt hus var lagom stort men att det saknades ett sovrum. Men så stort som huset är nu var "ursprungs huset" och vi tycker att det är jättelitet! Huset har känts större i o m den lilla utbyggnaden men vi har ändå inte kunnat utnyttja den optimalt. När vi gör den nya utbyggnaden kommer vi också att ändra planlösningen i huset. Förutom ett nytt sovrum, ser jag fram emot att få en klädkammare!!

Har nu varit hemma i 4 månader och det innebär att halva tiden har gått. I januari planerar jag att börja jobba 2 dagar per vecka och detta fram t o m juli. Därefter är det semester och sedan väntar inskolning på både dagis och skola! Jisses, vad tiden går fort! Har redan börjat att spåna på julklappar för innan man vet ordet av så är det dax.

I fredags var Andy, Emma och jag på Vellingeblomman för att kika på deras Halloween utställning och för att fika lite. Utställningen verkade var läskig och varken jag eller Andy gick in i rummet. Lyfte på duken som utgjorde dörr och insåg att det var kolsvart där inne - lägg till en massa mekaniska ljud. Har hört ifrån andra som har vågat sig dit in att den är väldigt läskig. Så vi stannade utanför och kikade på halloween sakerna istället. Jag försökte hitta en "pumpa-korg" till Andy men det hade de inte. Däremot en massa annat skojigt och jag kunde naurligtvis inte låta bli att köpa några fina små värmeljushållare med Halloween tema. Nu när det börjar bli mörk på kvällen är det så mysigt med tända ljus! Vi fick fikat i alla fall och var jättenöjda med vårt besök. Snart har de en tomteby utställning och den brukar vi gilla skarpt!

I helgen har Uffe haft fullt upp med att lägga marksten - en gång in till huset och en lite terass innanför grinden. Han är nästan färdig med projektet och skall bara "padda" för att allting skall sätta sig. Superfint blev det!!

Igår var jag och Emma i Åhus för att tävla Agility för i sista gången i år. Första banan var en agilitybana och jag hade start nr 1!! Efter banvandringen var det bara till att inse att jag med nuvarande tröning och kroppslig status aldrig skulle kunna ta mig igenom utan en disk - snarare var det en fråga om var vi skulle diska oss.

Resultatet blev en disk mellan hinder 2 och 3. Fortsatte dock att köra den hopplösa banan där de flesta hindren skulle passeras och tas "bakifrån". En del av banan gick faktiskt fin-fint men stora delar av banan var jag helt felplacerad och Zac skällde på mig i brist på direktiv.

Hoppklassen var även den svår men nu var det Magnus tur att få springa med Zac (sista loppet efter ha lånat honom hela året). Frånsett en svår slalomingång var det ett jättesnyggt lopp. En svängd tunnel låg som näst-näst sista hinder och där valde Zac att ta fel ingång = disk. Tusen tack Magnus 6 Linda, för att ni har ställt upp och tävlat med Zac under året! Har betytt jättemycket för mig och inte minst för Zac som har fått motion & lite socialverksamhet! Nu är det bara jag som måste komma i form igen =) .

Emma vill förresten så gärna sitta med när vi äter att vi har börjat sätta henne i Andys gamla babystol - gissa om hon myser!

I lördags var det äntligen dax och för första gången på länge var jag nervös inför en agilitytävling. Visst har jag varit lite nervös innan men inte så långt i förväg. Känslan i magen kom redan när jag körde förbi Lund och målet var Kristianstad. Löjligt? Kanske det... men eftersom jag för första gången på ett år skulle få tävla så var det väl befogat! Magnus, min stand-in under hela året, fick dock ta första starten (av fyra). Ett bra val när jag såg starten - 4 hinder som stod i en sick-sack formation och där efter 90° sväng till slalom... inte min starka sida! Men Magnus och Zac fixade det, tyvärr diskade de sig istället på hinder nr 12.

Start nr 2, en agilityklass, såg rolig ut och lagom svår - förutom starten. Ett staket med threadle mellan 1 och 2. Zac och jag klarade hinder 1 och 2 men klantade till det på hinder 3 och disken var ett faktum. Struntade i det och körde vidare ändå. Men när vi kom till slalomen, gick Zac ut efter 10 portar och skällde på mig. Antagligen för att han tyckte att jag stressade honom eller inte stöttade honom tillräckligt. Men jag höll inte med utan tog Zac under armen och bar bort honom från slalomen för att sedan sätta ner honom igen och ta sista hindret.

Start nr 3, en hoppklass, såg även den rolig ut. Magnus och Zac gjorde ett snyggt lopp men ett missförstånd satte käppar i hjulen och de blev diskade.

Start nr 4, en inofficiell hoppklass, lite lättare bana dock med några fällor. Var säker på att jag skulle diska oss men Zac var väldigt snäll mot mig denna gången och väntade t o m in mig efter en raksträcka där benen inte längre bar mig. Vi klarade banan *lycka* och slutade på en 6:e plats. Man kan summera det hela med att jag är rejält ringrostig och benmusklerna behöver verkligen tränas upp igen. Men oj, vad skoj det är... fortfarande =). På lördag är det dax igen - sedan är tävlingssäsongen slut för i år och det innebär ett tävlingsuppehåll i 6 månader =(.

Idag har vi varit på babysim och provat att dyka för första gången! Har funderat mycket kring det, vad det innebär och om jag skulle våga göra det med Emma. Stod och kikade på de andra med blandade känslor. Men så kom instruktören fram och ville hjälpa mig med Emma. Det kändes minst sagt läsktigt att dra ner sitt barn under vattenytan men det gick jättebra och Emma var mest undrande till vad som egentligen hände. Reaktionen kom långt senare. Hon brukar ligga stilla i vattnen när vi gör de olika övningarna men efter dykningen plaskade hon allt vad hon kunde med både armar och ben - kanske för att undvika risken att ännu en gång hamna under vattenytan *S*.

Idag var det kanelbullensdag och jag var ju tvungen att baka lite här hemma. Andy försökte övertyga mig om att det gick lika bra med *köbekagor*. Men jag stod på mig. Vi skulle baka egna. Väl hemma tjatade Andy på mig och ville börja bullbaket. Han hjälpte mig med att röra ihop degen men fick sedan avvika för det blev dax för simskola. När han kom hem väntade dock nybakta kanelbullar med mandelmassa =).

I torsdags var det dax för ett nytt besök hos läkaren för vidare utredning av sköldkörteln. Man tog ett nytt blodprov, testade pulsen och blodtryck. Efter många frågor fick jag besked på att det troligtvis är en "Post partus tyreodit" men kan också vara autoimmunt. De kommer att följa upp mig med ett blodprov i månaden för att hålla koll på blodvärdena. Ringde till dem i måndags och fick reda på resultatet från de senaste proverna - det hade sänkts kraftigt!! Första värdet var 72 och det nya var 28 (skall ligga mellan 10-20). Får hoppas att det fortsätter så! Men de kommer att fortsätta följa mig till årets slut. Tydligen är det inte helt ovanligt att kvinnor får problem med sköldkörteln 1-6 månader efter en förlossning.

Igår var det dax att besöka tandläkaren... som hittade 4 hål!! Har fått förvarning att det har varit hål pågång men man har avvaktat i hopp om att de skall läka ut själva... men tyvärr!! Tandläkaren sa precis som läkaren "inte helt ovanligt att sånt här händer efter en graviditet". Börjar undra om man kan skylla allt på graviditeten? Hmmm... I vilket fall som helst blir det en dyr julklapp, c:a 1000 kr/hål! Hon tröstade mig med att jag skulle få 50% rabatt på den sista lagningen... Undrar vad de får i provision?

Emma växer och frodas! Lilla fröken har vuxit 12 cm sedan födseln och gått upp 2 kg. Hon är så nyfiken på mig när jag äter och öppnar munnen glupskt och lutar sig framåt när jag höjer gaffeln eller dricker ur ett glas. Kunde inte låta bli utan hon fick testa att dricka lite vatten och fick en smakportion med majs. Gissa om hon var nöjd! Det blev bara en liten sked majs men den räckte läääänge =). De rekommenderar att börja med smakprotioner vid 4 månader men man kan vänta tills de blir 6 månader. Hade ju tänkt vänta men Emma verkar väldigt ivrig som vanligt. Ja, ja... vill hon så får hon. Kommer ändå inte att börja s

eriöst med smakprover förrän längre fram! Fröken har även börjat komma underfull med hur man snurrar. Hon försöker snurra överallt som det möjligtvis går, i spjälsängen, i babysittern, skötbord och på babyfilten på golvet. Så snart är det slut på friden!

I helgen skall jag tävla med Zac själv, första gången i år! Han skall springa 4 lopp men jag tänker låna ut honom i 2 av dem. Annars blir det nog lite väl mycket. Åkte iväg och tränade lite idag för att han inte skall vara övertaggad i helgen (som han brukar vara om jag inte har tränat på länge). Gick bra men han rev en del hinder? Hoppas att det berodde på slarv ifrån honom (övertaggad) och inget annat.

Dagarna går och det känns inte som om jag hinner med något annat än att flänga fram och tillbaka till dagis för att lämna och hämta Andy. Han älskar dock de få timmarna han får vara där och är ledsen nästan varje gång jag hämtar honom (8.30 -12.15). På fredagarna är han ledig från dagis och då frågar han om vi inte skall gå dit snart? Har fått hem papper ifrån kommunen angående val av skola. Det är ju dax nästa år!! Stora killen!

Andy gör allt för att få uppmärksamhet just nu och kör nästan slut på en. Får verkligen träna på att säga "NEJ!". Tänk att det skall vara så svårt? Han är verkligen uppfinningsrik och listig. Vill ha ens hjälp med allt! Men när han väl börjar pyssla själv så går det hur bra som helst. En kväll satt han och tittade på sin lilla DVD-spelare i sitt gamla badkar =).

I helgen är det VM i agility! Hejar lite extra på Annika och Idun (gamla träningskompisar)! Hoppas att det går bra för er!!

Förberdelserna in för dopet & Andys 5-års kalas (för släkten) har varat i veckor känns det som men i helgen var det äntligen dax. Spidermantårtan var beställd och allting annat var inköpt och klart. När vi bokade kyrkan och festlokalen så hade i alla fall inte jag en tanke på att den 19:e var en speciell dag. Det var den enda dagen som var ledig (av någon konstig anledning). Men det blev jättebra i alla fall! Jagade iväg Uffe så han fick röstat i lördags och tur var nog det för igår var det fullt upp. Själv röstade jag tidigare i veckan. Men trots att det kändes som om mycket ordande sig i sista minuten (fick köra skyttetrafik mellan hemmet och festlokalen för att få med allt) så blev det precis så bra som jag önskade mig!

Det var samma präst som döpte Andy och han var tryggheten själv. Han ville gärna att vi skulle medverka så mycket så möjligt - min syster som var fadder fick läsa en text och jag hade fått välja två psalmer/sånger. En av sångerna som jag valde var "Det lilla ljus jag har". Prästen frågade om barnen ville vara med och sjunga. Såklart fanns det några som ville. Eftersom jag kunde alla tecknen så försökte jag leda den lilla barnkören men de tyckte att musiken var så bra så de började att dansa istället *S*. Tur att resten av församlingen också sjöng.

mma hon sov tryggt under hela gudtjänsten - hon vaknade till och gnällde lite grann när prästen hällde vatten på hennes huvud men somnade om ganska snart igen.

Festen hade vi i festlokalen vid Kronotorps möllan - där är en sån härlig atmosvär!

Måste få berätta lite om dopklänningen - den har min fasters svärmor gjort. Både jag, min syster, en av mina kusiner och Andy är döpt i den. För varje gång någon döps i den broderar min mor in namnet längst ner i fållen! Älskar att bejaka traditioner inom släkten. Nu väntar vi på att Andys och Emma skall få fler kusiner som skall döpas i klänningen =).

Dagarna innan dopet har varit omskakande minst sagt! I tordags fick jag svar på mina prover. Min sköldkörtel är nämligen svullen och jag har fått hypertyreos = överaktivitet i sköldkörteln. Symtomen är det samma som när jag var sjukskriven för stress = hjärtklappning, svettningar, rastlöshet och allmän oroskänsla. När jag fått det konstaterat började jag titta på vad jag själv kan göra - har ju läst om det på min kurs. Har fått bort det mesta av symtomerna (obehagliga!!). Så nu återstår en utredning och så får vi se vad farbror dokter har att säga.

I fredags var det dax för nästa kalldusch - hade beställt tid till hjärtundersökning åt Truls och Lukas. Truls blåsljud är oförändrat och tydligen "normalt". De frågade om han hade några symtom av sitt blåsljud. Men det är inget som jag har märkt av. Han är känslig för värme och när det var som varmast ville han inte gärna gå långt. Vetrinären lyssnade länge och väl på Lukas men tillslut fick jag beskedet som man inte vill ha - han har fått ett litet blåsljud på hjärtat. Var så ledsen efter beskedet!

Har pratat med uppfödare och några av våra vänner inom hunderiet om det. Lukas mormor fick blåsljud när hon var 7,5 år men hon hänger fortfarande med utan några mediciner. Hoppas att mina vovvar också slipper några biverkningar och klarar sig utan mediciner!

Ja, tiden går fort nu och precis som andra bloggare har uttryck det så känner även jag att jag skriver om samma saker hela tiden. Men gör ett försök ändå...

Idag har vi i alla fall varit på Sofieroutställningen med hela familjen. Även om jag var sugen på att tävla agility där så var jag nöjd över mitt beslut att inte göra det (men nästa år kanske =)). Det såg trångt ut och med facit i handen så hade det inte fungerat att ha både Zac och Emma där. Men det är en fin plats - mitt framför slottet. Värre var det för Cavalierutställarna. Ville ju såklart se dem med (även om Andy tjatade om att få åka hem - trots en popcornsmuta). Men de hade som vanligt fått en liten hörna långt bort i parken och precis bredvid en gångstig. Vet inte vad SKK har emot Cavaliererna? Vi stannade bara en liten stund då det började att regna och alla, inklusive Emma, var hungriga.

Hann dock med att handla lite "illaluktande godis" till Truls stora glädje. Han har ägnat resten av dagen åt att vakta påsen i köket. =)

Lukas och Zac litar på att storebror gör ett bra jobb och kommer först när det hör att någon prasslar med påsen.

I måndags började Andy på simskola. Vi var lite oroliga för att han inte skulle vilja gå i vattnet men det var inget problem. Andy tyckte att det var jättekul! Eftersom det är 2 instruktörer och bara 8 barn i gruppen så är chansen stor att han även kommer att lära sig något *S*. Dock är det 5 pojkar och bara 3 flickor så det lär väl bli en hel del bus. När lektionen var slut och det var dax att duscha insåg jag att Andy faktiskt är en snäll kille. De andra mammorna hade stora problem med sina pojkar och det var ganska höga tongångar + att mammorna hann bli ganska blöta innan barnen var färdig duschade. Men inte min Andy inte... han skötte sig jättebra! Kul att vi äntligen har hittat några aktiviteter som passar honom. Kommer att fortsätta med ridningen med - han tycker att det är superkul och speciellt när de skall trava!

Agilitysäsongen börjar närma sig sitt slut och det innebär att det inte är så många tävlingar i september. Nästa tävling är inte förrän i oktober och då skall jag försöka att springa lite själv *äntligen*. Försöker att träna lite med Zac (och de andra två) när jag hinner. Men jag har inte sprungit någon hel bana utan bara några små kombinationer.

En sak som oroar mig är att jag antagligen har fått någon form av struma. Har gått med en halsinfektion i över en månad - började med att det slog lock för höger öra (utan några förkylningssymtom). Efter två veckor gick jag till läkaren och fick utskrivit nässpray med kortison. Det hjälpte till en viss del men infektionen försvann inte utan satte sig i halsen istället och sköldkörteln svullnade. Efter ett nytt läkarbesök konstaderade de att jag troligtvis har fått struma (vi har det i släkten med) och skall nu göra några prover bl a en skanning av sköldkörteln. Känns inte alls roligt =(. Tydligen kan man få problem med sköldkörteln efter en gravidet... tycker att det är så synd för både graviteten och förlossningen gick jättebra. Men håll tummarna för mig - att detta löser sig och att det inte är något farligt.

Man tänker att "nu skall jag uppdatera hemsidan". Men så vill Emma ha mat, ny blöja eller sällskap. Andy galer - antingen vill han ha något i kylskåpet eller så vill han ha hjälp med ett spel eller TVn. Zac är otålig för att han inte får tillräckligt med uppmärksamhet och sitter vid mina fötter och stirrar på mig ihop om att det skall hjälpa. Truls vill helst vara ute i trädgården och "lukta på blommorna" - står/ligger vid ytterdörren och börjar dansa framför den varje gång man går förbi. Lukas envisas att ligga vid mina fötter så fort jag sätter mig ned. Lägg till att jag själv också har behov. Blir inte mycket tid över för att sätta sig vid datorn och uppdatera en hemsida. Men nu!! När resten av familjen sover (nästan - Uffe ser på TVn med en halvsovande Emma i knäet) så skall jag fixa lite.

I söndags var vi på Örestadsridskola. Andy har fått prova på både danskurs och fotbollsskola men inget har riktigt passat honom. Har satt upp honom på kö för simskola men fick reda på att det kan ta upp till 1,5 år innan vi får en plats. Satt och surfade på nätet och hittade knatteridning. Man betalar per gång och inte för en hel termin. Passade oss utmärkt eftersom man inte vet om Andy tycker att det är kul eller ej. Lite surt att betala flera tusenlappar om han bara vill prova en gång. Men Andy älskade ridningen och frågade om man fick ta hästen med sig hem =). Jag har ju hållt på med hästar tidigare och för mig var det minst lika kul även om jag inte satt på hästryggen. På söndag är det dax igen. Får se om han fortfarande tycker att det är kul *hoppas*!

I måndags gjorde jag något som jag länge har velat prova, babysim!! Det var lika kul som jag hade hoppas och Emma älskade det! Längtar till nästa gång! Även om hon är yngst så är hon inte minst... hmmm... konstig känsla eftersom jag alltid får höra att Andy är så liten för sin ålder. De flesta tror att Emma är äldre än vad hon är. Många tycker att hon är väldigt stadig och fokuserad för att vara så liten. Min lilla prinsessa!

Har insett att man inte kan förköpa sig på baby/barnklänningar *L*. Men det är ju alltid lättare/roligare att handla kläder till andra än sig själv. I onsdags åkte Emma, Andy och jag till Väla köpcentrum (bara för att få lite omväxling). Började att köpa kläder tll Emma och Andy men hittade lite till mig själv med. Det blev dyrt!! Men kul var det =).

I helgen är det agilitytävling igen. Träffade min Barnmorska i veckan och enligt henne kan jag börja träna/tävla (jogga) igen om en månad om allt känns bra. De har ändrat sina rekommendationer till 3 månader. Om det inte känns bra så får jag vänta tills efter 6 månader. Jag fick ju jogga med hästen när Andy red förra söndagen. Vi var i ett ridhus så underlaget var bra och vi sprang bara ett varv i taget. Uffe följde med om i fall jag inte skulle klara av att springa. Men när vi väl var på plats upptäckte han att han hade tagit på sig sandaler istället för ordentliga skor... skulle vilja se honom springa i dem i ett ridhus (med en pigg häst vid sidan och en Andy som tjuter av glädje över att äntligen få rida fort).

Det var allt för denna gången... får se hur långt det dröjer till nästa gång!

Var och hämtade Andy på dagis härom dagen. Under tiden jag var där så dök det upp ytterligare en förälder som skulle hämta barn på dagis. Med sig hade hon en nyfödd bebis - 4 dagar gammal. Ojojoj, vad liten han var. Kunde inte låta bli att fråga efter längd och vikt. 54 cm lång och 3800 g blev svaret. Så stor? svarade jag dumt och stirrade på Emma. Det innebar ju att han var större än Emma när hon föddes! Men om man jämförde dem nu så såg Emma gigantisk ut bredvid honom! Vart tog min lilla bebis vägen? Hon har ju inte vuxit... eller har hon det? Hmmm... Storlek 56 börjar ju bli i minsta laget och vi har börjat att nosa på storlek 62. Jaha...

Idag plockade jag fram Andys gamla babygym och det var en hit! Emma började genast att gymnastisera. Alla kroppsdelar rörde frenetiskt på sig samtidigt som det kom en massa glädjerop! "Inte en dag för tidigt" verkade budskapet vara.

Zac har hunnit med 3 tävlingar sedan jag skrev senast. Vädermässigt har det varit en prövning! I Sjöbo (förra lördagen) var det ganska ok. Något varmt men uppehåll. I Klippan regnade det större delen av dagen men det var ganska OK ändå. I Ystad öppnade sig himlen och det vräkte ned - allting var bött och banan var nästan omöjlig att springa på. Just då var jag inte så avundsjuk på Magnus och Zac som skulle ta sig an en ganska trixig hoppklass bana.

Magnus och Zac har blivit ganska samspelta men tyvärr med något missförstånd här och där som har resulterat i 5 fel. För min del är det kul att bara få komma ut lite och få vara med på ett hörn. Emma är jättesnäll och jag tror nog att även hon tycker om lite frisk luft. Dock har jag inte kunnat hålla mig helt borta ifrån agilityn. Denna veckan har jag börjat att "tjuvträna" Zac. Inget avancerat och inget som kräver att jag springer några längre sträckor - det längsta var 9 hinder på raken men då vek benen sig (väldigt läskigt!!) när jag sprang förbi sista hindret. Så jag får vackert ta det lite lugnt (kan stava till det i alla fall =)) ett tag till.

Stort Grattis till Linda och Nova som tog agilitycert i Ystad!! Hörde även ryktesvägen att Kicki och Theo hade tagit ytterligare en pinne!! Grattis till er med!

Annars hände det inte så mycket här... amma, sova, amma, byta bölja, äta, sova, amma... ja, så ser dagarna ut. Sova = Emma sover och jag vilar. Skönt!!! Hon är fortfarande väldigt snäll. Får hon bara mat och en torr bölja så sover hon gott eller så övar hon på sina sociala färdigheter. Oj, vad liten kan prata. ibland har hon massor att berätta. Men är så mysigt =).

Japp, tiden går fort när man har roligt! De första 3 veckorna av mammaledigheten var låååånga men sedan har tiden bara sprungit iväg! Liten är nu 6 veckor och blir stadigare för varje dag som går! I måndags var det dax för nytt BVC besök och en ny läkarbesiktning. Vi fick även denna gången ett OK!

Under min kurshelger i Stockholm har jag fått möjligheten att bo hos både Uffes storasyster och sedan hos en kurskollega - Cecilia (och hennes man Fredrik). De har tagit väl hand om mig och när de ville komma förbi för att hälsa på resten av familjen och se den lilla så var svaret enkelt: självklart!!! Uffe har renoverat för fullt och vårt gästrum i källarnen är i stort sätt färdigt. Vi skulle bara åka till IKEA och köpa några nya kuddar och täcken... men råkade gå förbi fyndavdelningen och hittade sofforna som vi lääääänge har letat efter = två benvita skinnsoffor för halvapriset!! Naturligtvis fanns det en massa hakar... hur skulle vi få hem dem (alla IKEA släpen var bokade), våra Stockholmsgäster skulle komma om 3 timmar, Emma skulle till BVC om 2 timmar, Andy skulle hämtas på dagis om 30 min... vad gör man?? Tur att man har snälla syskon som kan ställa upp!!!! Micke åkte och hämtade Andy på dagis och väntade hemma för att hjälpa Uffe att lyfta in sofforna. Syrran som jobbar på Cramo hade ett släp att låna ut till oss. Så vi hann med allt vi skulle + att vi blev av med den gamla soffan =). Om ni visste hur länge vi har letat efter en ny soffa.... (alla möbelvarohus, blocket ...)

När våra Stockholmsgäster var nere passade vi på att åka till Ale Stenar och Smygehuk (Sveriges sydligaste udde). Det är sådana ställen som ligger nära men som man aldrig åker till. Har glömt hur fint där är! Sedan åkte vi kustvägen hem och njöt av den fina utsikten! Skåne är vackert!! Jätteroligt och mysigt att ha er här, Cecilia och Fredik! Nästa gång kommer vi till Stockholm och "turistar" =).

Ikväll var det dax för grillfest med familjen Jakobsson/ Åkesson och Andy var superglad - han visade foto, filmer och tog t o m på sig sin Batmandräkt för att roa sina kusiner. Emma försökte att charma dem med sina små leenden. Uffe fxade maten och själv behövde jag bara sitta i soffan och njuta av sällskapet! Tack "CSSM" för en mysig kväll!!

Vi har varit flitiga när det gäller att hitta på semesteraktiviteter! Förutom Tosselilla har vi även åkt båt till Helsingör och shoppat lite - Andy ville så gärna åka båtarna. Tyvärr så spöregnde det större delen av tiden men vi hade det ganska mysig ändå. Vi sökte skydd i deras lilla köpcentra och där inne hittade Andy ett lekland i form av en rymdstation!

Några dagar senare åkte vi till Vimmerby och sov över på deras stadshotell - dagen efter väntade ett besök på Astid Lindgrens Värld. De hade lovat regn och de första två timmarna följde värderleksrapporten men sedan sprack det upp och blev riktigt fint ändå. Andy var i sitt esse och tyckte att det var jättespännande. Emil och Pippi var såklart favoriterna redan innan men efter att ha sett dem "Live" så var helt klart Pippi bäst. Andy levde sig in i showen och fick sedan även en chans att ge henne en kram! Då var han inte blyg (det är Andy till vänster i bilden med spidermankepsen som kramar Pippi)!

De hade även byggt upp små "byar" - bl. a Lotta på bråkmakaregatans by. Man kunde gå in i alla husen men de var inte riktigt gjorda för oss vuxna även om man kunde klämma sig in i dem. Andy stormtrivdes och hade ganska snart "paxat" ett hus åt sig. Vi var där hela dagen och hälsade på allt ifrån Mattisborgen till törnrosdalen - men när klockan var 17:30 och det var dax för hemfärd fick vi ändå slita Andy där ifrån. Vi får väl åka dit igen om några år när lilltjejen har vuxit till sig!

I tordags var det dax för en ny utflykt och denna gången åkte vi till Bakken i Danmark. Det var länge sedan vi var på Bakken men jag tyckte att det var mycket mysigare att gå där i stället för att åka till Tivoli i Köpenhamn. Andy, moster Jessica och Uffe köpte var sitt åkband medan Jag och Emma såg till att hålla ställningarna ifrån marknivån. Andy har som sagt varit lite försiktig av sig men det verkar som om något har hänt - om det beror på Emma eller att han har mognat vet jag inte men innan dagen var slut hade han tjatat så mycket på Uffe att han fick åka "flumride" - en slags berg och dalbana - man åker i en trästock i en vattenränna. Tyvärr glömde vi kamran hemma =(. De åkte en massa andra karuseller med samt testade spel och andra utmaningar. Uffe älskar att prova spelautomaterna med en "klo" där man skall försöka att fiska upp en leksak. På Bakken hade de alla varianter och en jättestor. Uffe lyckades på första försöket att fiska upp en stor leopard =). Men sedan blev det inte mer av fiskelyckan trots ihärdiga försök.

I tordags blev även Emma en månad gammal! Gud, vad tiden går fort!!! Hon passade även på att ha namnsdag i fredags. Förutom alla aktiviteter har vi även hunnit med ett par BVCbesök för ombesiktning. Än så länge går det bra och jag har fått lite extra plus i kanten. Fröken går upp i vikt precis som hon skall och med lite marginal jämfört med "standard-bebisen" (som inte finns). Andy var längre i motsvarande ålder (56 cm mot 53) men hon väger 100 g mer. Hon kräks inte lika ofta men när det väl händer kommer det desto mer... suck!!

Andy har bestämt att han och Emma skall gifta sig =). Därför måste vi skaffa en klänning till Emma. Sedan måste någon fotografera dem. Han har ju sett vårt bröllopsfoto. När jag frågade vad han skulle ha på sig blev han väldigt fundersam men pratade snabbt bort det genom att ta upp problemet med Emmas klänning igen. Appropå bröllop så var det ju vår bröllopsdag den 20/7 - vilket jag åter hade glömt bort!!! Vi var på Kiviksmarknad på dagen och på kvällen åkte Uffe iväg för att handla lite mat. När han kommer hem har han köpt blommor till mig... Finns det ingen klausul som säger att om man glömmer bort bröllopsdagen flera gånger på raken så måste man gifta om sig på en annan dag? Om det är någon som planerar att gifta sig så kan jag tipsa om att inte göra det under semestern! Det är hopplöst att komma ihåg det då!

Även om det är skönt att vi har en riktig sommar så är det liiite för varmt för familjen Romfors. Så varmt att vi bestämde oss för att köpa en pool. Dock var den lite större än vad vi först hade tänkt oss. Andy var först jättenyfiken men vågade inte bada. Men efter en kväll hos grannarna, vars döttrar är riktiga vattendjur, så badar han flera gånger varje dag i poolen. Jag får tyvärr vänta eftersom jag fortfarande har sk. "avslag" efter förlossningen. Uffe har inte vågat sig i poolen ännu... vet inte vad han har för ursäkt =).

Lukas har varit nyfiken på poolen och har t o m försökt att dricka ur den. Då bestämde jag mig för att han skulle få en egen pool. Sagt och gjort - Lukas var väldigt tacksam! Zac har också provat den men inte Truls.

Emma har det svårt i värmen. Bebisar svettas inte utan man får hela tiden kontrollera så att de har en lagom temperatur där de är. Vi har badat henne med (dock inte i någon pool utan i vasken) vilket hon uppskattade!

I onsdags var det dax för årets Tosselillabesök tillsammans med moster. Det märks att Andy har vuxit till sig och blivit tuffare. Många av aktiviteterna som han tyckte var läskiga förra året provade han på i år utan problem. Han t o m åkte linbanan tillsammans med några (okända) 12-14 åriga tjejer utan några större problem - de frågade honom om han ville åka med och han tackade ja! Hade det varit för ett år sedan så hade han inte följt med. Själv stod jag på behörigt avstånd och övervakade allt (som vilken annan höns-mamma *S*). När det var dax att bada så var han först i och sist upp ifrån vattnet - i fjol vågade han knappt gå i utan höll sig vid poolkanten.

I helgen som gick var det dax för Bjuvs agilitytävling. Magnus och Linda som har lånat honom de senaste tävlingarna var på utlandssemester så det var upp till Uffe och mig att tävla med honom själva. Jag var så sugen på att springa med honom!!! Provade dock att jogga några steg under en av våra promenader (när hundarna var lösa) och det kändes som om livmodern och alla tillhörande delar låg och skvaplade i magen - med andra ord så kändes det inte så lämpligt för mig att springa något lopp. Men vi åkte till Bjuv i alla fall - Uffe var också sugen på att tävla.

Av alla det gånger vi har tävlat i Bjuv så har det aldrig varit något bra tävlingsväder - antingen så spöregnarna det och då blir det en lervälling som inte går att springa i eller så blir det som det var i helgen - supervarmt!! Brukshundsklubben ligger som i en "gryta" och det fläktar nästan inget alls. Enligt programmet så startade Klass 3 sist så jag räknade och chansade på att vår första start skulle ligga runt kl 14 - vilket stämde ganska bra! Vi kom lagom till banvandringen och hittade dessutom en plats i skuggan. Zac var knappt påverkad av värmen alls, värre var det för resten av familjen!

Hoppklass banan var ganska enkel och rolig. Hade det inte varit för att Zac gick ur slalomen så hade de varit felfria (kommer att lägga ut filmen så ni får se). Uffe jobbade dock inte lika mycket med Zac i svängarna som han brukar så de flöt ut lite här och var men annars såg det bra ut tycker jag. När det var dax för agilitytklassen höll hela familjen på att smälta bort och vi bestämde oss för att stryka söndagens starter på stående fot. Mest för stackars Emmas skull (hon hade dessutom kräkt ner hela mig och jag hade inga ombyten med till mig själv *superglad*). Trots storebror försök att lugna henne så var hon ganska upprörd. När Uffe väl skulle starta agilityklassen så hade han glömt banan - han gick därför in och "körde ett varv" och sprang sedan ut igen. Man kan väl knappast anklaga honom för något i den värmen!

Lukas vill helst ligga inne i badrummet när det är så här varmt. När det var som varmast släpade vi ner hela gänget i källaren vilket speciellt Truls uppskattade! På kvällsrundan i förgår blev jag riktigt orolig för Truls - han ville inte gå alls (flåsade tungt och hängde med huvudet). Så jag bar honom större delen av rundan. Vet ju att han har problem med värmen sedan tidigare samtidigt som jag inte vet hur mycket blåsljudet på hjärtat påverkar honom nu. Men det var svalare igår och då var han sitt gamla jag igen på kvällsrundan.

Tänk vad fort man anpassar sig! Känns som om vi kom snabbt in i bebisrutinerna igen. Emma känns som en självklar liten familjemedlem och man har nästan glömt bort hur det var när vi bara var 3. Allting flyter på som det skall... om det är något jag vill klaga på så är det att fröken kräks i tid och otid. När jag fick Andy var man orolig för att han inte fick tillräckligt med mat (Andy var missnöjd för det mesta och skrek en hel del). När det gäller Emma så får hon förmycket mat. Den kommer för fort och och hon får ofta hämta andan eller en hostattack mitt i amningen. Sedan kan hon hålla på att kräka 1-2 timmar efteråt en "måltid"... suck!!! Både hon och jag byter kläder flera gånger varje dag. Annars är hon för det mesta nöjd och sover som en stock!! Uffe har dock lite svårt att charma sin dotter - hon vill helst vara hos mamma =).

Min svåger förvarnade mig redan innan förlossningen om att Andy snabbt skulle komma att bli en "stor" kille. Då var det svårt att förstå vad Micke menade, Andy är ju bara en liten kille på 5 år. Men nu när lillasyster har gjort entré så förstår jag precis. Andy blev snabbt en stor kille som kan sköta sig själv... fast han inte kan det egentligen! Svårt att räcka till för båda just nu men jag hoppas att det löser sig när Emma inte är fullt lika beroende av mig. Andy hjälper dock till med att sköta om lillasyster (ibland är han lite för hjälpsam även om han menar väl) - trösta henne när hon är ledsen, hjälper till vid blöjbyten m.m. Det han ser fram emot mest är att kunna leka med henne men det får han tyvärr vänta med några månader till. Men bara vetenskapen om att han inte längre är ensam är en stor tröst. Man märker tydligt att han har saknat ett syskon!

På årets varmaste helg har Zac fått följa med flickorna Andkvist till Karlskrona för ännu en agilitytävling (Zac är lite busy nu när det är högsäsong). Hoppas att det går bra för dem och att de har något de kan svalka sig med. När jag klappade om Truls och Lukas imorse insåg jag att det nog var högtid för ett bad! Pälsarna var inte så mysiga länge... in med dem i duschen och sedan fick de vara ute i trädgården och torka precis som tvätten =). De var inte så förtjusta först men uppskattade det nog när de fick sträcka ut på gräsmattan och lapa lite sol. Härligt!!!

Uffe har fullt upp han med då han håller på att renovera källaren - smart med tanke på att det är svalt och skönt där nere!

Måndagen 28/6 Har hört att tjejer alltid kommer i tid... i alla fall när det gäller förlossningsdatum. Men inte vår lilla tjej inte! Säkert en tidsoptimist precis som sin mor =).

I tisdagsnatt var i alla fall den långa väntan slut. Vaknade strax innan kl 1 och kände att allt inte var som det brukar. Hade fått en del förvärkar dagarna innan men denna känslan var annorlunda och ju längre jag väntade ju mer insåg jag vart det var påväg. Gick upp och satte igång datorn - hade nämligen hittat ett program på nätet om hjälpte till att ta tiden på värkarna - både längd och tiden mellan. Att det äntligen var "skarpt" läge märktes tydligt och jag kände igen känslan från Andys förlossning. Ringde till BB och de sa åt mig att komma in. Så äntligen fick jag säga till Uffe (som i 2 veckor spänt gått och väntat på att jag skulle ringa honom under arbetstid *S*) det han ville höra... fast kanske inte kl 2.30 på natten. Sedan var det dax att ringa efter en barnvakt åt Andy. En yrvaken mormor fick komma ut och hålla Andy sällskap. Uffe ville inte åka hemifrån och lämna Andy som fortfarande sov ensam så det tog lite längre tid innan vi kom hemifrån - vad gör man då mitt uppe i alla värkar och måste vänta - jo, man ställer sig och tömmer diskmaskinen =). Typiskt mig *S*.

Kl 3.30 var vi inne på BB och efter en första kontroll så var jag öppen 5-6 cm och hade bara 1 cm kvar av livmoderhalsen. Så jag behövde inte oroa mig för att bli hemskickad utan fick byta om till sjukhusets fantastiska outfit. Sedan gick det ganska fort... i alla fall enligt Barnmorskan. Jag tyckte att tempot var ganska lagom - det hände saker hela tiden men till skillnad ifrån när Andy föddes (då gick det för fort - jag var hög på lustgas i minst 2 timmar och kommer knappt ihåg något alls) var jag närvarande hela tiden. Barnmorskan som skrev in oss var toppen och ett jättestöd hela tiden. Hon frågade mycket kring hur det kändes och vilket stöd jag ville ha samt hur Andys förlossning hade gått. En timme senare var jag öppen ytterligare 2 cm och kl 7 började krystvärkarna. Eftersom vattnet inte ville gå tog de hål på hinnorna och en timme senare var hon född!

Så datan för damen ifråga blev - 2010-06-22, kl 8:00 - 3710 g tung och 50 cm lång!

Andy som inte ville gå till dagis nu när han bebis var påväg följde med mormor hem så snart han hade vaknat. Sedan väntade han spänt på att få

besöka sitt syskon! Eftersom allting gick så bra (klarade alla kontroller denna gången *jippy* - gjorde inte det med Andy utan fick stanna på BB) så blev vi kl 13 överflyttade till patienthotellet. Uffe passade sedan på att åka hem, sova lite och gå ut med vovvarna (som blev ganska uppkörda när mina värkar satte igång mitt i natten - de förstod nog att något var pågång). kl 19 fick Andy äntligen träffa sin lillasyster (moster och pappa var också med). Stoltare storebror få man leta efter. Hans glädje gick inte att ta miste på och lyckan var total när han fick hålla i henne. Han ville ju gärna stanna kvar på patienthotellet med mamma och lillasyster med men när pappa lockade med att åka till McDonalds så övergav han snabbt tanken på att stanna kvar hos mig och följde med pappa istället... hmmm... vet inte vad jag skall tycka om det!!!!

Redan dagen efter fick vi lov att åka hem - jätteskönt tyckte jag som redan tröttnat på att sitta på rummet på patienthotellet och längtade efter familjen och min egen säng! Andy ville inte gå till dagis utan följde med Uffe till hans jobb istället. Med sig hade Andy ett foto på bebisen som han visade för alla som råkade vara i hans närhet. Kl 10.30 var det läkarbesiktning av den lilla och efter ett OK fick vi åka hem!

Dagen efter var det efterkontroll och då hade hon gått ner till 3445g (vilket är helt OK efter som hon sov hela första dagen och inte ville äta alls - de får dock inte gå ner mer än 370g). Idag har vi varit på BVC och fått ytterligare ett OK efter att vågen visat en uppgång och stannade på totalt 3530 g.

Emma, som vi kommer att döpa henne till, är än så länge "jättesnäll" (vet inte om man kan säga att de är snälla?). Hon sover ganska mycket - vaknar när hon vill ha ny blöja eller mat. Vet dock inte vad jag ger henne i maten för så fort hon har ätit så bli hon jättedåsig/mysig och somnar ganska kort därefter. Sammanfattningsvis... livet som 2-barnsmor har ju bara börjat men det känns hur bra som helst =).

Truls, som alltid är nyfiken på valpar och bebisar, snusar på henne emellanåt och kollar så att allt är bra. Lukas har konstaterat att det är en bebis och sedan har han hållt sig på behörigt avstånd. Zac är nyfiken men tycker att hon är lite läskig och efter att ha kollat läget smyger han iväg men svansen sänkt... Men ingen av dem har visat några tecken på svartsjuka däremot har de stenkoll på var hon är.

Nej, det är fortfarande lugnt på bebisfronten och nu börjar humöret att tryta ordentligt - men frånsett den lilla detaljen så mår jag fortfarande bra! Graviditeten har varit mycket lättare än med Andy och jag hoppades att det även innebar att planerat leveransdatum skulle hållas. Men icke!! Nästa besök hos BM är på torsdag... har inget hänt efter midsommarhelgen så kommer jag att få åka in till specialistmödravården i Lund för att mäta fostervatten och kontrollera moderkakan - därefter gör man en bedömning om jag skall sättas igång eller ej. Förhoppningsvis så bestämmer sig den lill* för att titta ut under kommande vecka men gör h*n inte det så har vi alltså en plan B!

Har fått rapporter ifrån Agility SM och tydligen slutade "Zacs" lag på en 6:e plats av 16 lag totalt! Zac bidrog med ett lopp med 10 fel + 1 disk. Men banorna var tydligen inte helt enkla utan innehöll en hel del fällor. En hel del av lagen åkte ut redan på lördagen -minst 3 hundar måste få resultat för att det skulle räknas - i Zacs lag så tog man sig runt med minst 3 hundar både på lördagen och söndagen. Tyvärr med några fel och där av 6:e placeringen. Frånsett den oväntade diskningen i andra starten så har Zac skött sig bra och verkar trivas i/med flocken Andkvist =).

I helgen har vi hållt på i trädgården. Vi var på Hornbach och handlade jord, blommor och plantor för över 1500 kr!!! Men nu är det fint både i rabatten och i växthuset. Med tanke på hur dyra jordgubbarna är så har vi köpt jordgubbsplantor i stället - hoppas att det kommer många och att en viss liten Andy inte käkar upp alla direkt =). Paprika, grukor och tomatplanter är också inhandlade!

Annars händer det inte så mycket spännande hos familjen Romfors som sagt! Hundarna har fått fler och längre promenader än vanligt - allt för att försöka sätta igång något. Men tyvärr utan reslutat! Truls och Lukas verkar dock inte ha något emot lite extra motion utan hänger glatt med... eller nästan i alla fall... Truls är lite morgontrött vissa dagar och då får man nästan muta den gamle gubben för att han skall vilja kliva upp ur sängen. Men när vi väl har fått på kopplet så hänger han glatt med!

Ha en skön vecka och hoppas att vädret håller i sig även på midsommarafton!

Gissa om jag har fått den frågan några gånger... När t o m min Barnmorska frågade mig på besöket i morse kunde jag inte låta bli utan kommenterande torrt "- ser det så ut?". Tjock, trött och frustrerad... japp, vill ni veta hur jag mår så är det mitt svar =).

De sista veckorna på graviditeten är värst i min mening. Man skall vila ut och njuta av tiden men allt jag gör är att längta tills jag får min kropp för mig själv igen. Får inte sova, sitta eller stå som jag vill längre... min lill* inneboende egoist har synpunkter på allt! Nå, väl... vänta bara!!

I helgen hade Zac sitt sista genrep inför SM! Då Magnus var upptagen på annat håll i lördags fick Zac springa med fru Andkvist istället. Linda, som i vanliga fall tävlar med Zacs brorsdotter, Spice, sa att han satt som ett ljus i starten. Han vågade inte ens tänka tanken att snusa - Linda var stenhård mot honom! Men så fick de även till ett bra 0:at lopp, hamnade 2:a och plockade där med den sista och efterlängtade pinnen i hoppklass 2!!! Det tackar vi för!! Så nu är Zac äntligen uppflyttad till hoppklass 3. Magnus tävlade med Zac på söndagen och de första loppen gick inte som planerat men i den sista klassen för dagen - hoppklass 3 - fick de till ett riktigt snyggt lopp (hela familjen Romfors var påplats med både videokamera och vanlig kamera=))! Nästa helg är det som sagt dax för SM och jag håller tummarna för att allt går enligt planerna!! Kommer att vara nervös fast jag inte är där =).

Idag fyller Lukas 7 år! Grattis till honom och alla hans kullsyskon! Tänkte ta och kolla hjärtat på honom så snart den lill* har kommit... Ett år klokare eller ej... Lukas är precis som han alltid har varit och verkar inte ha åldrats ett dugg. Han är lugn som en filbunke inomhus men utomhus kommer det "rödhåriga" tempramentet fram! Vår granne, Katarina, har en ganska hög röst - varje gång Lukas hör henne blir han som förbytt och börjar skälla som en galning samtidigt som han letar upp en bra plats i vår trädgård där Katarina säkert ser honom. Katarina kallar honom för den "lille politikern" eftersom han tydligen har en massa åsikter som ständigt måste ventileras. När väl Lukas har satt igång så hänger givetvis Truls och Zac även på! Våra grannar har själva hundar (två rottisar) och brukar alltid ha något att bjuda på för att lugna ner pakten på andra sidan staketet.

I morgon är det Andys tur att fylla år! Lill-killen blir 5 år!! Förra helgen hade han barnkalas på skattkammarön i Lund. Det var väldigt populärt! Även om det inte var gratis så tyckte både Uffe och jag att det var en bra lösning fall i fall vårt lill* nytillskott bestämde sig för att dyka upp då. Mormor och moster hade då fått hoppa in som kalasvärdar. Men det var inga problem utan jag och Uffe kunde vara med som planerat. De första 45 min hade vi 6 barn i ett "kalasrum" och försökte att få dem till att äta korv med bröd + glass. Fick dem även till att sjunga "vi gratulerar" för Andy... sedan var det äntligen dax att öppna dörren och det var fritt fram för lek i 2 timmar. När 2 timmar hade gått hade vi 6 svettiga, trötta men nöjda barn =). Till och med Andy, som man annars får släpa därifrån, sa att han ville åka hem *S*.

Även om jag längtar tills när liten kommer så hoppas jag att den INTE kommer imorgon! Har vi väntat så här länge kan vi vänta några dagar till! Vill ju att de skall få vars en egen födelsedag! Håll tummarna för oss!

Det har inte hänt något spännande... ännu... hos familjen Romfors. Mina arbetskollegor trodde att den lill* skulle komma ihelgen då magen har sjunkit men min lilla inneboende har tydligen inte växt färdigt ännu. Trots detta försöker h*n utöka utrymmet genom att spraka hårdare och pressa allt vad den kan mot "väggarna". Ibland gör det riktigt ont! Hoppas att h*n bestämmer sig för att komma ut snart!

I helgen har vi varit på IKEA. Skulle bara komplettera med lite saker = en byrå till Andys rum + en extra list till rummet i källaren... men nere på fyndhörnan hittade vi en 2-sits bäddsoffa i skin som var för snygg för att låta bli att köpas. Så nu har vi en bäddsoffa med i vårt lilla gästrum nere i källaren. =) Skall bara inreda lite till + installera ett element (det är skönt där nere nu men det blir ju kallare till vintern) så är det klart!

Zac har varit på äventyr ihelgen igen! Denna gången i Oskarshamn. Nära en pinne i hoppklass 2 både lördag och söndag men tyvärr med 5 fel pga vägran och slutade på en 5:e plats båda dagarna. Dock hade det gått lite bättre i de andra klasserna (om jag kommer ihåg rätt?). Idag har han i alla fall enbart varit mysig och verkar vara nöjd med sin helg =). Han fyllde ju dessutom 4 år (!) i torsdags. Grattis lillkillen!

I söndags var det morsdag och vi grattade så klart både mormor och farmor! Många undrade om jag blev grattad... nja.... inte i söndags men i torsdags fick jag något som har varit efterlängtat... ett Wii!! Så nu är mammaledigheten räddad *S*. Satt ju och spelade Playstation när jag var hemma med Andy =).

Vill även passa på att efterlysa våren?? Är det någon som vet var den har gömt sig så får ni berätta =)

Jag hade planerat att jobba enda in i det sista men inser nu att jag får tänka om. Sover inte så bra på nätterna längre och det känns som om jag måste få "boa" lite hemma innan vår nya familjemedlem gör entré. Har sparat Andy bebykläder och det är högtid att gå igenom dem för att se om de går att använda igen. Men jag har mått jättebra under hela graviditeten - det enda som jag kan beklaga mig äver är tröttheten som har tilltagit för varje dag som går. Nu får jag inte ens ligga på sidan och sova utan bara på rygg. Så fort jag lägger mig på sidan så blir det ett väldans liv i magen och h*n håller på tills jag ger upp och lägger mig på rygg. De senaste dagarna har samma sak hänt när jag sitter ned - antagligen för att magen har börjat sjunka och då blir det ju lite trängre när jag sitter ned.

Hoppas att jag slipper gå över tiden denna gången! Andy fick vi vänta på. Först var han beräknad till den 27/5 och sedan blev det framflyttat till den 3/6 men han tittade inte ut förrän dem 11/6!! Usch vad drygt det var. Denna gången är jag beräknad till den 12/6....

Helgen har varit ganska lugnt frånsett ett litet äventyr ikväll. Det började med att Truls markerade att det var något i vårt sovrum. Zac var snabbt på plats och försökte att ta sig in under vår säng. Jag försökte att heja på Zac men undrade samtidigt vad det var som Truls hade hittat. Truls är ju 8år och ibland undrar man om han ålder har gjort honom lite lätt dement? Zac gav upp efter ett tag och verkade mest vara förrvirrad över situationen. Jag ställde mig i köket och började att vispa grädde till vår efterrätt. När jag hade vispat färdigt hörde jag Uffe kalla ifrån vårt sovrum.

Tydligen hade vi fått in en mus i sovrummet!! Zac var jätteduktig och var på väg att fånga musen flera gånger. Hade han varit i katt hade han nog tagit till tassarna med men han kämpade på så gott han kunde. Tyvärr var musen snabbare och smet tillslut in i ett litet hål bredvid sovrummsdörren (som jag förövrigt hade stängt).

Tyvärr saknade jag en ingrediens till efterrätten och var tvungen att åka iväg och handla men passade på att köpa några musfällor. När jag kom hem fick jag reda på att musfångarteamet hade lyckats med sitt uppdrag. Tydligen hade musen dykt upp igen och denna gången i storarummet. Lukas och Zac hade assisterat Uffe och jagat den fram och tillbaka över golvet. Tillslut hade den sprungit in i en "återvändsgränd" bredvid vår bokhylla. Uffe satte då Zac till att vakta över musen (vilket Zac gjorde med bravur) medan Uffe gick och hämtade en kartong/burk för att fånga musen i. Projektet lyckades och några minuter senare kunde Uffe släppa ut musen långt ute på fältet och långt borta ifrån vårt hus (vi är några riktiga fegisar när det gäller att döda möss och övriga djur. Släpper t o m hellre ut spindlar än att döda dem. Mygg har dock en helt annan prioritering och här är det "no mercy" som gäller. Fästingar som jag hittar på hundarna hamnar i en bit papper innan de spolas ner i toaletten. Möss som fastnar i en musfälla är det annan sak).

Men musfällorna är laddade och vovvarna, speciellt Zac, fick massor av beröm och belöningar för gott samarbete!

På torsdag fyller Zac 4 år!! Sist glömde jag bort att fira honom så vi får väl ta igen det i år? I helgen är det dessutom dax för nytt agilityäventyr för honom. Andy hittat mina agilityhinder och fick till sin stora lycka träna lite med Zac i trädgården idag. Zac tyckte att det var superkul och accepterade även att göra slalom mellan konerna som Andy hade satt ut innan tunneln =).

Det var en kort arbetsvecka denna veckan - speciellt för mig som bara jobbade måndag - onsdag (nästan). Alla Sony Eriksson anställda hade klämdag i fredags och var lediga då med. Uffe jobbade i dock fredags och eftersom jag planerade att jobba lite hemifrån så var Andy på dagis.

Men vi kan börja redan i onsdagskväll så jag packade in Zac och hans grejor i bilen för att köra till Ängelholm. Det var nämligen dax för utlåningshelg nr 1. Väl framme tyckte nog Zac att allting var som vanligt - dock lite frustrerad över att de andra hundarna fick springa inne på banan medan han fick stå vid sidan om och titta på. Att matte stod och pratade bort tiden gjorde inte saken bättre utan han skällde på mig med.

Magnus tog sedan hand om den frusterade Herr grå och tränade lite till Zacs stora glädje. Kunde ju inte låta bli utan stod kvar och tittade. När de hade tränat en stund började jag och Magnus prata igen och då passade Zac på att springa runt och filosofera på gräsplätten bredvid banan (okopplad). Allting var väl OK tills jag sa hejdå och lycka till åt Magnus, satte mig i bilen och började köra ut ifrån hundklubben. I backspegeln såg jag en förtvivlad Zac som stod vid staketet och tittade efter bilen som försvann iväg... "Men matte... du glömde något!!". Dock fann han sig snart och Magnus tränade lite till utan problem.

I torsdags hade vi sovmorgon - Cavaliererna låg och snusade till kl 9 =). Sedan hyrde vi ett släp och fick äntligen åkt till tippen. I fredags blev det ingen sovmorgon men jag valde själv att gå upp tidigt och fixa en massa. När resten av familjen kom hem åkte vi till IKEA och köpte nytt golv till rummet i källaren som vi håller på att ställa iordning (skall bli gillestuga/mottagning för mina klienter). Blir fin-fint!! I lördags sov vi till kl 10!!! Trodde knappt att det var sant när vi kikade på klockan. Men då tyckte Lukas att det fick vara nog och tog på sig Zac favoritsyssla - att få upp oss ur sängen.

V hann även med ett släktkalas i lördags - min kusin André fyllde 12 år! Grattis!!

Sedan var det dax att åka och hämta hem Herr grå! Zac har fått tävla 3 dagar på raken - först på en klubbtävling i torsdags och sedan officiellt fredag - lördag i Falkenberg. Tyvärr gick inte allting som Magnus hade tänkt sig men han var ändå ganska nöjd. Zac hade skött sig jättebra - trots att han såg till att väcka familjen redan kl 5 första natten. Men resten av nätterna har han varit med i flickgänget (de har 5 stycken sheltietjejer) och allting har gått hur bra som helst enligt Andkvistarna. Zac blev ganska snabbt accepterad och accepterade resten av gänget utan någon större procedur. Kanske skönt att få vara med liksinnade Sheltiesar framför två " tröga" Cavalierherrar (som nästan aldrig vill leka) som omväxling?

Men han var ganska glad över att få se sina "bröder" igår kväll. Trots att han såg till att väcka oss kl 8 i morse så har han varit märkbart lugnare och mest sovit i en hörna vilket inte alls är likt honom. Det tackar vi Magnus och Andkvistarna för =). Nu dröjer det två veckor innan det är dax för nästa äventyr! Resultaten finns på Zacs agilitysida.

I helgen var det dax att tävla agility! Uffe som inte har tävlat på över 2 år fick äran att springa med Zac - jag och Andy stod bredvid och hejade på. Jag jagar ju som bekant den sista pinnen i hoppklass 2. Som alltid när det är den sista så verkar den vara svårast att ta. Första försöket för att ta den åtråvärda pinnen genomfördes igår. Vi åkte till Lund BKs nya plan då de har flyttat. Jättefin! Den gamla låg inne i Lund och användes nog tyvärr ganska flitigt som rastplats av de som bodde i närheten. Hade alltid stora problem med mina snusande Cavalierer där och delvis med Zac med. Men den nya planen ligger ute vid industriområdet och var toppenfin!

Uffe var taggad till max och vi hade bara en enda start - banan öppnade kl 9 för small och kl 10 var det dax för banvandring för medium. Banan såg jätterolig ut. Precis lagom svår för klass 2. När det väl var dax för Uffe tog nerverna nog överhanden för vid hinder 4 hade han glömt banan. Trots att han var säker på att de hade diskat sig fortsatte han att köra dock utan att styra Zac som fortsatte banan efter bästa förmåga med Husse i släptåg. Efter några hinder blev de diskade på riktigt... men Uffe var ändå nöjd och såg fram emot att tävla igen på söndagen i Höör. Extra plus i kanten var att vi kunde åka hem igen 10:30.. En kort men intensiv tävlingsdag =).

Idag har vi då varit i Höör och tävlat. Här fanns det även en öppenklass att anmäla sig till (förutom hoppklass 2) så Zac och Uffe fick starta 3 gånger. Först ut var en hoppklass 2 banan med högerslalom. Uffe trängde tyvärr Zac vid en tunnelingång vilket resulterade i en vägran. När det var dax för slalomen så blev Zac osäker och gick fel. Uffe fick ta om det några gånger och blev tillslut diskad.

I agilityklassen var Uffe sugen på revans och fick till ett snyggt lopp! Tyvärr gick Zac ur näst sista porten på slalomen - vet inte om det berodde på att Uffe hamnade lite för långt efter? När de hade 4 hinder kvar så "flöt" Zac tyvärr ut lite långt i en sväng och tog ett hinder ifrån fel håll = disk!

I hoppklass 2 så hände samma sak vid slalomen - Uffe gjorde ett framförbyte men fick tyvärr inte Zac med sig utan fick en stor sväng som resulterade i en vägran. När det var dax för staketet/threadle så fick inte Uffe in Zac mellan hindren utan Zac tog åter ett hinder ifrån fel håll och det blev en disk till.

MEN... Uffe tyckte att det var jättekul att tävla och Zac har gått fint trots att han är ovan vid att springa med Uffe. Det var ju jättenära att de tog sig runt Agilityklassen som absolut inte var lätt utan fällde en hel del. Tror att den som kom på 3:e plats hade 25 fel...

Andy tyckte att det var kul att följa med och undrade när han skulle få tävla med Zac. Jag sa till honom att han måste bli lite äldre - man får vara med i Hundungdom från och med 7 års ålder. På det svarade Andy att han inte ville bli stor utan är nöjd med att vara liten =).

Hoppas att ni får en skön vecka och att solen letar sig fram bland molnen... vart tog våren vägen????

Igår gjorde jag något helt galet! Jag var med på vårruset och trotsade alla naturlagar för kvinnor som är gravida i 8:e månaden =). Ja, jag erkänner... jag tvivlade fler gånger på mitt beslut om att vara med... satt och kikade på kartan och försökte att se var jag kunde "gena" om det skulle behövas. Men vi klarade att gå 5 km, liten och jag. Visst - jag fick 2 eller 3 sammandragningar när mina kollegor bestämde sig för att öka takten vid några tillfällen men de sänkte farten ganska omgående igen. Så en timme senare var vi i mål. Jag är jättenöjd med min insats och tycker att det är en kul grej att få vara med om. Första gången jag var med var för 2 år sedan men då joggade jag större delen av vägen. Andy och Uffe följde också med och hejade på oss! Efteråt hade vi picknick i det gröna till Andys stora lycka =).

Idag har jag varit på ultraljud och allting var precis så som det skulle. Har gått upp 1 kg till men har fortfarande 4-5 kg tillgodo mot vad jag vägde i samma månad med Andy. Har bara gått upp 9 kg totalt. Känns lite konstigt att tänka att jag bara skall jobba månaden ut och att vi sedan har en liten ny familjemedlem att ta hand om. Men det ser vi fram emot =). Andy längtar (än så länge) tills när hans bebis skall komma!

i maj månad är det en massa agilitytävlingar inbokade för Zacs del. Jag skall dock bara åka på 2st själv och det är nästa helg... eller rättare sagt Uffe skall få prova tävla med Zac. Vi jagar ju den sista pinnen i hoppklass 2 så jag anmälde Zac till Lund och Höör tävlingen. Resten av tävlingarna är Zac utlånad till Magnus (och Linda) som skall tävla med honom på SM. De behöver träna lite och "känna" in varann. Superbra tycker jag! Kommer bara att kännas lite tomt de helgerna som han är borta (de lånar honom över helgen)... men det innebär även sovmorgon för resten av gänget då Zac fortfarande inte har lärt sig att på helgen är det OK att ligga kvar i sängen efter kl 7 ; ).

I fredags kl 15 blev vi kontaktade av kollegor i Tokyo som var iväg på tjänsteresa och som hade resor planerade hem inom de närmsta dagarna. Tydligen

ställde en viss vulkan på island till problem för dem. Vi är ju flera assistenter som arbetar på min avdelning och en av oss tog hand om detta. Så långt var allting frid och fröjd - trodde jag.

I lördags höll jag i en prova-på-agility "kurs" för rhodasian ridgebackklubben. 10 stycken ridgebackar kom och jag fick dammat av mina gamla instruktörskundskaper. Först fick de i uppgift att dela in sig 2 och 2 - därefter gick jag igenom mina hinderstationer som jag hade satt upp (dock i väldigt förenklad version) - däcket, hopphinder, slalom, långhoppet, kontaktfält/balans och tunnlar. Efter 1 timmes "träning" på de olika kombinationerna ändrade jag om och byggde 2 st rak-sträckebanor = hopp, tunnel, långhopp och ett hopphinder. Delade upp dem på nytt i två lag och sedan skulle de ha staffet. =) Jag hade 9 (en hade gått hem) taggade ekipage som gjorde allt för att vinna åt sitt lag. Både hundar och förare var superduktiga och i stort sett alla klarade den lilla banan utan problem (någon fick ta om ett hinder eller en tunnel)! Tänk vad mycket hundarna (och förarna) kan lära sig på en timme!!

I agilityn får man ju "pinnar" om det går bra när man tävlar - därför hade jag köpt "pinnar" - mintstong/häxvrål - till det vinnande laget. Men givetvis gav jag förlorarna en möjlighet till revansch. Tyvärr med samma resultat och därför fick lag 2 vars en stong i tröstpris. Efteråt fick jag många frågor om kurser (på brukshundklubbar och andra lokala klubbar) och alla var jättenöjda =). För min del var det superkul, stort tack till Birgitta som frågade mig om jag ville ställa upp!!

Mitt i prova-på-kursen fick jag sms ifrån min chef som bad mig att hjälpa till att få hem kollegorna ifrån Tokyo. Min kollega som hade börjat att dra i det var i Borås och hade datastrul. Jag kom hem kl 17 och började att läsa mailen och svara... det var bara början en låååång helg. Satt fram till kl 23 och gjorde allt ifrån att prata i telefon med resebyråer, kollegor och skicka/svara på en massa mail. Söndagen fortsatte på samma sätt , började att starta upp datorn kl 7.30 och satt fram till kl 21.. I måndags lyckades vi få iväg gänget till Istanbul och en buss bokades som skulle köra ner och hämta dem. Idag tror jag att läget är under kontroll och mina kollegor är äntligen påväg hem!! Tänk att en "liten" vulkan kan ställa till så mycket besvär!!!

Idag åker jag i alla fall till Stockholm för min sista helgkurs (har 2 helgkurser till + en sommarvecka på min utbildning men jag har fått dispens eftersom jag inte vågar åka alltför nära planerat förlossningsdatum... kommer att få tenta av kurserna i år i alla fall och gå på föreläsningarna nästa år istället). I helgen är detenzymer och friskare livsstil som står på schemat!

Bifogar en liten status-bild på magen... ser inte så stor ut men jag känner mig som en dinusarie... minst!! Truls-status - han är fortfarnde en ny hund även om jag tror att herrn tog ut lite förmycket glädje i förskott och hade träningvärk i några dagar. Nu verkar han åter vara som han var i Stockholm - klar blick och bestämda steg! Härligt!!!

Vill även passa på att skicka en Grattis hälsning till Andys kusin som fyller 15 år (!!) idag. Grattis Carro!!!!

I fredags tog jag ut semester för att kunna köra 60 mil till Stockholm. Det var nämligen dax för ännu en kurshelg i min utbildning (som snart är färdig!!). Anledningen till att jag körde bil upp var för att jag hade Truls med mig. Min lärare som föreläser om örter är en sån där med lååååång meritlista. För det mesta fixar han till människor men en och en annan häst eller hund tar han även sig an.

Pratade med en kurskollega i julas om hennes häst. Ett sånt där hopplöst fall som är halt på alla fyra benen hela tiden - fast inte alla benen samtidigt. Efter vår lärare hade tittat och gjort lite justeringar så var det inte samma häst. En bonus var att det fortfarande har hållt i sig!! Man vet ju att de oftast blir de bättre efter en bahandling men sedan kommer problemet tillbaka igen efter en tid...

Jag blev nyfiken och frågade vår lärare om han ville ta sig an Truls - bokade en tid och bestämde mig för att köra upp. Sagt och gjort! Fast jag måste klaga lite... vilken tråkig väg det är till Stockholm... en tall, en fura och en gran + lite sten är allt man ser när man har passerat gränsen mellan Skåne och Småland. Så håller det i sig ända tills man kommer till Jönköping men därefter fortsätter det på samma sätt.

Vår lärare kikade på Truls efter kursdagens slut på lördagen. Jag förvarnade honom om att det skulle vara ett komplicerat fall men han trodde mig inte förrän han började att kika på Truls. Precis som jag trodde konstaterade han att problemet sitter i bäcknet/ryggen på Truls (kommer ifrån mage/tarm) och han försöker att avlasta ryggen genom att spänna nacken. När det inte fungerar längre så får han ont i nacken med. Min lärare flyttade kotor, masserade och gjorde en massa andra saker som jag inte har någon aning om vad det var men Truls svarade på behandlingen - både med glädje och en del protester (han försökte att smita undan när han tyckte att det blev lite väl jobbigt).

När vi kom hem på kvällen var han mycket lugnare än innan behandlingen. Något som var riktigt lustigt att upptäcka var att när han kom in i rummet där jag satt efter att ha strosat runt i lägenheten så kände jag först inte igen hans steg... något har ändrats i rytmen - ni vet, man kan höra när någon kommer för man känner igen steget. Men jag kände inte igen Truls steg - det lät mycket "renare" än innan och en helt annan takt. Min lärare kikade en gång till på honom innan vi åkte hem igår. Han sa att Truls har/hade en massa låsningar och han har låst upp dessa. Dock måste det få "verka" nu och det är omöjligt att säga om helgens behandling räcker eller om det behövs mer.

Jag har ju varit iväg med Truls hos ganska många olika - allt från massörer till akupunktörer men allting har gått tillbaka efter en tid. Men ingen av gångerna har jag haft med mig en "ny" hund hem. Denna gången kan jag verkligen säga att det är en annan Truls som jag fick med mig hem. Lukas t o m morrade på honom när vi kom hem igår (fast Truls bara viftade glatt på svansen till svar).

Uffe som har varit ute och gått med dem idag sa samma sak. Truls är inte sig lik - han har fått något harmoniskt över sig. Något som min lärare också påpekade var att Truls immunförsvar är helt kört i botten eftersom han har varit så stressad av alla låsningarna han har haft under så lång tid. Så jag fick en örtblandning med mig hem som han skall få under en tid.

Jag berättar detta eftersom jag vet att det är många där ute som har följt Truls öde. Håll tummarna för att detta kan hjälpa! Något som jag också har märkt är att Lukas och Zac verkar också påverkade av att Truls har blivit lugnare/mera harmonisk=). Hela flocken har blivit lugnare... Synd att min lärare bor 60 mil här ifrån annars kan jag varmt rekommendera honom till fler hopplösa fall!

Idag var det i alla fall en ny jobbedag och jag var supertrött efter att ha kört hem igår kväll - 7 timmar tar det inkl. en bensträckare! Men det var så fint väder idag så vi tog en eftermiddagsfika i solen och passade på att njuta av lite glass =)

Eftersom det blev "officiellt" idag via Lindas (Stormstjärnans) blogg så kan vi nu stolt berätta att Zac skall få åka till Karlstad och tävla i ett agilitylag på SM! Så här skriver Linda om det:

"...Magnus har fått låna Lotties Zac hela helgen och de har varit jätteduktiga. Faktum är att vi på stående fot bestämde oss för att låta Zac bli den fjärde hunden i Team Dårpippilands laguppställning inför SM. Eftersom vi bara har tävlat med tre hundar i laget så har vi rätt att ta in en fjärde hund under förutsättning att hunden inte tävlat i något annat lag under SM-året."

Tyvärr kommer jag inte kunna åka och kika på dem för jag planerar att ha fullt upp med den nya familjemedlemmen då. Men jag kommer att vänta spänt på alla rapporteringar därifrån! AgilitySM är den 18-20/6.

För att kunna förbereda sig lite inför SM kommer Magnus att låna Zac på några tävlingar till =). Vilken tur, tycker Zac, nu när matte är smidig som en dinusarie och rör sig med en snigels hastighet!

Efter en stressig vecka på jobb var det äntligen dax för lite långledigt, eller...? Nä, knappast... upp kl 5:30 för att sitta på agilitytävling ända fram till kl 20!! Det var nämligen dax för Gåsahoppet och då det är vår hemmaklubb som fixar tävlingen får man ställa upp som funktionär. Jag har ju dock insett mina begränsningar (äntligen!! tänker mina föräldrar *S*) så fast Zac var anmäld så fick någon annan springa med honom. Det har gått kanonfint i helgen fast Zac nog är lite ringrostig efter vintervilan. Idag, som var tävlingsdag nr 2, märkte man att han var lite tröttare och sprang inte på fullt lika bra som igår. Men det räckte till bra placeringar ändå och jag är jättenöjd med helgens resultat (igår plockde Zac t o m hem en sm-pinne (sista tävlingen för 2010-års kvalperiod- men ändå!!)! Stort tack till Magnus som var min stand-in!! Resultaten finns på Zacs agilitysidor.

Stort Grattis till Linda med Spice (Zacs brorsdotter) som tog ett agilityCERT i helgen! Nu behöver de bara ett till för att bli champinjon! Ännu ett Grattis till Linda denna gång med Nova för SM-platsen 2010 (de tog sista kvalpinnen i helgen)!

Grattis till Pernilla Ekman med cavalieren Irma med som vann hopp 2 (och blev uppflyttade) med det i särklass snyggaste loppet !! Ni blir farliga i klass 3!! Annika Ingvarsson med Kickan och Idun var så klart även i farten och vann en massa. Grattis till er med =).

Så nu när två långa tävlingsdagar är avverkade skall jag fira lite påsk och ta det lugnt!! Glad Påsk på er och tack för påskkorten! De finns under "Gåvor och julkort"!

I fredags behövde jag jobba ifatt en del och satt över ända till kl 20! Detta resulterade i att jag var supertrött på igår. Så efter ett förmiddagsbesök på Vellingeblomman och lite lunchmat i magen lade jag mig på sängen för att vila - vaknade minst 3 timmar senare och då var kl 17! Så var det med den lördagen. Efter ha ätit lite middag lade jag mig åter på sängen för att vila lite till och slocknade igen... nästa gång jag vaknade var kl 23!

Anledningen till att jag fick jobba över var att jag missade några arbetstimmar i veckan. Uffe skadade nämligen foten på sin innebandyträning i tidags och kunde inte stödja på den alls på onsdagsmorgon så det var bara till att köra honom till akuten. Röntgen visade inget men enligt läkaren var det en rejäl smäll han hade fått och där av

svullnaden (hela foten svullnade upp)!

Sedan träffade vi två arkitekter i torsdags - en kl 14 och en annan kl 18. Vi har nämligen länge haft planer på att bygga ut vårt lilla hus inte minst nu när är vi dessutom i behov av ytterligare ett sovrum till den nya lill* familjemedlemmen! Det var mycket intressat och vi har fått en hel del nya saker att fundera över! Får väl så hur snabbt vi kan skrida till verket...

I torsdags planerade Dagis att ha en påskmaskerad och barnen uppmuntrades att komma utklädda. Jag frågade Andy om han ville klä ut sig till påskakärring men fick det inte helt oväntade svaret "Nej, Batman!!". Så det var bara till att ge sig ut och leta rätt på en Batman-kostym. Behöver jag berätta att det var en superstolt Batman som jag lämnade på dagis bland 15 nyfikna påskakärringar? Andy var så stolt över dräkten att han bestämt ville ha på sig den dagen efter med =).

Till skillnad ifrån igår då jag bokstavligt sov bort dagen så har jag varit pigg idag och fick gjort en massa saker. Eftersom det var hyfsat fint väder idag så åkte vi till Plantagen och köpte blommor, träd och buskar + en massa jord. Så nu har vi äntligen fått plantera i vår nya fina "blomsterbassäng" som Uffe gjorde i fjol. Lägger ut ett foto på första sidan så ser ni hur det blev!

Uffe ville inte följa med men jag fick i alla fall med mig Andy och hans kusin Caroline (tack för trevlig sällskap!). Vi hann precis fram till Agilityn när det var dax för Linda Andkvist med Spice (Zacs brorsdotter) att springa. De var snubblande nära att plocka ännu ett Cert... bara 2 sek efter vinnande hund men slutade på en 5 plats! Därefter gjorde vi ett besök i Cavalierringen - Grattis till Anki och Lukas systerdotter Inez som blev BIR valp och hans andra systerdotter som fick ck och blev 3:a!!

Vi hann med att shoppa lite oxå... i vanliga fall brukar Carro vara den som äter mest men idag blev hon slagen av Andy som satte i sig två strutar popcorn och en glass under tiden vi var på utställningen. Han var minst sagt nöjd med utflykten =)

Många frågar hur det går med magen... jag står för underhållningen på kvällarna nu mera. När det är dax för att kasta sig på soffan så sätter liten igång. Hela magen rör sig!! Det ser ut som om någon har format om magen - antingen är den hög och spettsig eller sned och lutar åt höger/vänster. Det ser både läskigt och häftigt ut på samma gång. Måste ta ett nytt foto snart! Kanske försöka att filma när hela magen rör sig med? I mellanåt känns det lite jobbigt men det går ju så fort över för visp är de 5 år och käkar popcorn så att det står ut genom öronen.

Oj, vad man blev sugen på att springa agility förresten. Nu är snön borta men jag drar mig för att åka iväg och träna. Fick jaga hundarna i gatan härom dagen då de hade rymt. Upptäckte att när jag väl fått upp farten så behövde jag en lång bromsstrecka *S*. Ikväll låg istället jag på sängen och myste med Zac. Lovade honom att vi skulle börja springa igen så snart den lill* har kommit.

Glukosbelastningen gick förresten jättebra! Hade fina värden - 6,2/6,3! Allt under 8,9 är bra och mitt låg en bra bit under! Men... blä... vad äkligt det är att börja dagen med 2,5 dl sockerlösning + 1 citron. Man får sedan vänta i 2 timmar innan man kan få åka hem och äta frukost. Men nu vet jag att risken för att få graviditetsdiabetes i alla fall liten!

Söndagen 14/3 Stort GRATTIS till världens bästa man/pappa - Uffe som fyllde år i torsdags!

Det var nog tyvärr inte den bästa födelsedagen - jag försov mig så han fick ingen frukost på sängen. Men han blev väldigt glad över presenterna - NCIS säsong 3 & 4 + presentkort på kläder. På kvällen beställde jag hem tapas (Uffe vill inte gå på restaurang om vi har Andy med oss). Uffe fick välja ifrån menyn och ett av valen innehöll räkor. Jag är inte så förtjust i räkor och det är nog inte Uffe iheller efter torsdagens erfaranhet. Stackaren blev dålig i magen.... =(

I helgen reparerade jag skadan och han fick äntligen frukost på sängen! Till mitt försvar fick jag minsann vänta på min present till kvällen (på min födelsedag) även om jag fick frukost på sängen, så det så!

I helgen har vi haft besök av mormor & morfar, farmor & farfar samt moster Jessica - alla för att gratta Uffe. Vi såg melodifestivalen - Jessica och jag slog vad om vem som skulle somna först. Enligt Uffe så vann jag =). Men eftersom vi har digitalbox så kan man "spola" bakåt och se alla pausuppträdanden i efterhand =). Vann rätt låt? Tja...

Idag fick hela familjen Romfors vårkänslor och började att städa upp i trädgården som så smått förfallet efter vintern. Det var jättemysigt fast vi blev snabbt trötta allihop.

Jag känner mig definitivt inte smidig längre... det är jobbigt att plocka upp saker ifrån golvet/marken, kan inte sitta ordetligt vid ett bord...o.s.v. Nu är det 3 månader kvar!! De första 6 månaderna har bara swichat förbi så jag antar att det kommer att gå ganska fort... innan vi vet ordet av så är man tillbaka i 3 timmarspassen när det gäller nattsömnen =). Men som det verkar nu så har den lill* ganska bra dygnsrutiner =). På onsdag är det dax för glukosbelastningstest... håll tummarna för att det går bra!

Lördagen 27/2 Stort GRATTIS till världens bästa tant Sussie (svägerska) som fyller 40 år idag =)

Födelsedagsgrisarna avlöser varandra - på jobb har vi 4 stycken chefer (de som jag har mest koll på just nu) som fyller år denna helgen!

Nu är snart februari med slut... tiden går så fort!! Det är bara 3 månader kvar på graviditeten sedan så börjar en ny tid för familjen Romfors. Jag är så nyfiken på vad det blir för en liten krabat =). Många tror att det är en flicka - det enda jag kan säga om det är att det känns helt annorlunda än när jag väntade Andy. Men samtidigt så är väl ingen graviditet den andra lik. H*n rör på sig mycket men dock inte lika mycket som Andy - fast h*n är mycket starkare!! Får mig rejäla knuffar/sparkar flera gånger varje deg. Rörelserna blir bara starkare för varje dag som går - hur skall detta sluta! (Drömde att bebisens nagler stack ut genom skinnet *S*... tror att jag drömde något liknade med Andy - igen mardröm dock för huden gick inte isönder). Jag har en del småkrämpor i o m graviditeten men mår bra ändå. Försöker att hålla krämportna på mattan med B-vitaminer och magnesium (än så länge fungerar det)! Snart är det dax för glukosbelastningstest!! Blääää!!

Andy har fått ett nytt favorituttryck- "Bra idé- du är ett geni!!". Så fort man säger något som han tycker om så får man höra att man är ett geni =). Det är inte illa eller hur? *S*

Nästa helg väntar Stockhom och en ny kurs "Kost och tillskott vid idrottsutövning". Vi skall kika på hur man hjälper aktiva att prestera så optimalt så möjligt genom kost och kosttillskott. Skall bli kul! Samma helg så börjar Andys danskurs - tyvärr får man som förälder bara vara med första och sista gången. Jag missar då tyvärr första gången =(. Uffe får filma det åt mig (hoppas att man får göra det)!!

Snön håller på att smälta här nere i skåne! Kanske, kanske det går att träna lite Agility snart! Nu är det mest blött och eländigt + att det är massor av snö kvar!

Ikväll är det melodifestivalen som gäller! Imorgon skall vi (förhoppningvis) åka och hälsa på en kompis som har en kull italienarvalpar =) 4 pojkar blev det och nope, vi skall inte ha någon med oss hem!

Måndagen 15/2 Stort GRATTIS till världens goaste lillasyster som fyller 30 år idag =)

I helgen hade vi 30-års kalas + att jag och Zac passade på att gå en agilitykurs för Annica Aller. "Äntligen, fick jag göra något vettigt" sa Zac som länge har varit uttråkad. Det syns i alla fall på Lukas öron som hann växa sig långa och fina under julledigheten men som nu är korta igen (Zac trimmar dem åt honom i brist på annan sysselsättning).

Kursen med Annica gick över förväntan - var lite orolig för att jag inte skulle vara så smidig. Men det som var mest påfallnade var uthålligheten. Men jag klarade mig bra och Zac var superduktigt! Vi fick mycket beröm! Senast vi gick kurs för Annica var i oktober 2007 - då var Zac precis startklar och hade massor av grejor att jobba på. Men denna gången lades tyngdpunkten vid finjusteringar. "Han har fått en jättebra grundträning" tyckte Annica =). En sak som hon dock påtalade flera gånger var att jag måste ta det lugnt och verkligen slutföra varje hinder. Får inte lov att slava och stressa vidare till nästa. Precis detta har jag ju kännt själv (och fått påtalat för mig flera gånger) ändå så glömmer man det lika fort igen...*hopplöst fall*. Nu lär det väl inte bli fler träningstillfällen förrän efter förlossningen. De har ju dessutom lovat att snön skall ligga kvar fram till april. Kan även påpeka att det jus nu snöar utanför fönstret *suck* - säger både jag och Zac.

Idag har jag varit hos barnmorskan igen. Vecka 23+1! Oj, vad det går fort denna gången! Förra gången höll man stenkoll på dagarna, veckorna och månaderna som var kvar. Denna gången glömmer jag (nästan) bort att jag är gravid. När vi lyssnade på bebisens hjärta idag kom den där känslan igen = "Då är det sant!! Det finns en liten människa där inne" *S*. "De där sparkarna jag får daglingen är väl bara intensiva tarmrörelser....?". Tänk att det finns personer som inte har en aning om att de är gravida förrän de plöslitgt föder fram ett barn???? Andy har börjat att acceptera att vi skall få en familjemedlem till. Nu vill han låta magen lyssna på hans speldoser m.m.

Tisdagen 2/2 Februari! Vart tog januari vägen... antagligen försvann den månaden under all snö?! Det var länge sedan vi hade så här mycket snö! Man får ta sats med bilen när man skall köra i vår lilla gata där kommunen helst inte skottar. Hundarna och Andy tycker dock fortfarande att det är kul med snö... Uffe och jag börjar längta till våren!!

I fredags fyllde jag ju år - tack för alla hälsningarna i gästboken. Fick frukost på sängen men Andy vägrade att sjunga så Uffe fick sjunga själv. När det var dax att gå till dagis fick jag i alla fall en kram + "jag kommer att sakna dig idag, mamma" av honom. Han är för go! Allting skall vara på hans egna lilla sätt =).

Magen växer och alla kommenterar det för fullt. "Nu börjar du bli tjock..." Nähä??!! Det har jag inte märkt. Måste vara julmaten? Kläderna passar inte iheller längre något som skapar extra mycket panik på morgonen!! Trots allt detta så mår jag faktiskt bra (om man bortser ifrån att jag är supertrött på morgonen). När jag väntade Andy så hade jag det mesta på listan över "graviditets-biverkningar". Men denna gången *peppar, peppar* så känns det annorlunda? Givetvis använder jag mig av allt jag har lärt mig på min näringskurs... åderbrock= mer B-vitaminer, kramp i vader/fötter = intag av magnesium o.s.v. =)

En sak som jag vägrade att göra förra gången var att ta foto på min växande mage - men nu har jag tjatat på Uffe om att han skall ta kort - så här kan ni se hur det ser ut nu... 5-6 månaden. Magen känns mycket större än den ser ut på bilden. Kan lova att liten gör sig påmind med! H*n är ganska stark!!!

Men en sak som jag vägrade förra gången håller jag även fast vid denna gången, ingen får klappa mig på magen... Grrr... om någon försöker riskerar han/hon att förlora en finger eller två. Ingen klappar en på magen i vanliga fall men helt plötsligt är man "allmän egendom" och det skall klappas till höger och vänster! Sätter snart upp en skylt *Restricted area!!". Zac kan nog tjänstgöra som finger-avbitartång om det skulle behövas =)

Om två veckor är det äntligen dax för lite hundaktiviteter - Zac och jag skall försöka att gå en kurs för Annica Aller. Hur nu det skall gå när vi inte har tränat ett dugg sedan i vintras + att jag inte är så smidig längre.

Söndagen 24/1 Sista dagen innan löning =). Nja, helt tomt är det inte i plånboken men nog gjorde julhelgerna + en veckas kurs i Stockholm ett stort hål! Denna helg var efterlängtad! Inget planerat över huvudtaget!!

I onsdags var vi och såg "Sherlock Holmes" - Uffe hade fått gratisbiljetter. Kan varmt rekommendera den! Den innehöll allt som en film behöver och man kunde tryggt luta sig tillbaka i biomörkret och bara njuta! Idag var vi faktiskt på bio igen - för att se Alvin och gänget 2. Redan i onsdags försökte att hitta en barnfilm att se... men det var svårt och då gratisbiljetterna bara gällde t o m i onsdags fick de bli en vuxenfilm. Andy fick vara hemma hos mormor och morfar (inte gick det någon nöd på honom inte *S*). Men idag fick han följa med och för första gången besöka en biograf! Spännade tyckte Andy som väckte oss tidigt och började att tjata direkt om att vi skulle åka iväg. Som tur var hade vi bokat första föreställningen - kl 13, så väntan blev inte så lång. Han var helt hänförd av "Alvin och gänget 2" - ställde sig t o m upp vid några tillfällen och dansade med musiken =).

Förra onsdagen igen var vi och tittade på helt andra saker - ultraljudsbesök nr 1. Allting såg bra ut! Tyvärr vill inte Uffe ta reda på vilket kön det blir så jag får vackert vänta till senare... Den lill* följer utvecklingskurvan så man flyttade bara fram datumet en dag - 12/6. Så nu har vi Lukas den 10/6, Andy den 11/6 och den lill* den 12/6... fortsättning följer!!! Nu är jag halvvägs och har börjat att ge upp mina gamla kläder... har sparat en del ifrån förra gången men även gjort några små nya inköp.

När det gäller hundträningen så har vi fortfarande vintervila: Jag hade tänkt åka iväg och träna lite med Zac idag... men eftersom snön fortfarande ligger kvar, otroligt nog, så fick vi nöja oss med att busa lite i trädgården (ingen Agility tyvärr). Har lite abstinens nu!! Men det är inget mot vad Zac har. Så fort vi busar med Andy eller någon av de andra vovvarna så är Zac där direkt och försöker att påkalla uppmärksamhet. Lukas och Truls tar dock vintervilan med ro (fast Truls tycker att snö är superkul). Nog måste ge lite muskler att springa runt och busa i snön som de tre gör?

Det jag letar efter är någon med kroniska problem som de inte kommer till rätta med - kan vara allt ifrån hudproblem, huvudvärk, PMS till lite allvarliga saker som mag- och tarmproblem, problem med ämnesomsättningen - ja, nästan vad som helst.

Jag kommer att fråga lite om er bakgrund /"sjukdomshistoria" och er fylla i några frågeforumlär. Har lärt mig lite irisdiagnosik som de också vill att jag använder mig av så jag kommer att lysa er lite i ögonen för att se om ni har några "genetiska svaghetstecken" som kan synas där. Beroende på vilket typ av problem som ni har kommer jag antigen att be er lämna ett blod/urinprov på en vårdcentral för analys (har kontaktuppgifter) eller ta lite hår för att skicka på analys (till USA). Beroende på vad som framkommer av analyserna så bestämmer vi tillsammans hur vi går vidare.

I min kurs har jag läst om näringslära och hur mycket man kan åstadkomma bara genom att ändra kosten. Om det behövs mer en bara koständring så är jag även utbildad inom näring- och örttillskott och kan rekommendera olika typer av tillskott.

Efter 3 månader kommer jag att göra en uppföljning för att se hur det har gått och om det har blivit någon förändring.

Hoppas att det låter intressant som sagt! Givetvis står jag till ert förfogande under tiden och det är fritt fram att fråga så mycket ni vill =)

I söndags kom jag hem efter en lång och intensiv kursvecka i Stockholm. Jätteintressant men skallen är fullpropad av information och en massa detaljer. Tur att jag bestämde mig för att ta en veckas semester efter kursen. Kursen ingår i en större utbildning då jag även läser till Närings- & fytoterapeut. I första hand för mitt eget intresse men om jag kan hjälpa någon mer under min "resa" så gör jag gärna det!

Kursen är klar till sommaren men för att få mitt "diplom/certificat" måste jag även utvärdera 5 stycken klient (/patient) -fall. För att varje fall skall anses som godkänt så måste de även ta en hårmineralanalys eller ett labtest ifrån ett lab (har fått kontaktuppgifter till ett stort lab i Stockholm). Jag kommer så klart att använda mig själv som ett av fallen - är så nyfiken på att göra en Hårmineralanalys! Förhoppningsvis kan jag även använda Uffe som "försökskanin". Är det någon mer som vill ställa upp så får ni gärna höra av er. Själva utvärderingen är gratis eftersom jag fortfarande är "lärling" (den kommer även att granskas av min lärare) - själva Hårmineralanalysen kostar c:a 1000kr.

I utvärderingen ingår även en uppföljning efter 3 månader (två "besök" totalt). Allt måste vara klart senast i oktober. Så om ni är sugna eller vet någon som kanske kan vara intresserad så kontakta mig. Om ni inte redan har mitt telefon nr så maila mig på romfors@gmail.com

Nyårsafton var ganska lugn - vi firade själva jag, Uffe & Andy. Zac och Lukas klarade det ganska bra eftersom det smällde endast kring 12 slaget. Andy var nog den som var mest rädd. Han ville inte ens gå ut trots att han hade fått öronskydd på sig. Han vände tvärt i ytterdörren så fort nästa raket smällde och rusade in igen. Undra om det håller i sig när han kommer upp i tonåren? *S*.